Faktiskt.se

svensk webbsajt för faktagranskning av nyheter. Sajten öppnades i april 2018, och är ett samarbete mellan bland andra Sveriges Television (svt.se), Sveriges Radio Ekot (sverigesradio.se), Svenska Dagbladet (svd.se), Dagens Nyheter (dn.se) och KIT (kit.se). (Mittmedia planerade att gå med, men ändrade sig, se blogg.mittmedia.se.) Faktiskt.se har inte en gemensam redaktion, utan de deltagande redaktionerna faktagranskar var för sig under var sitt ansvarigt utgivarskap. – Se faktiskt.se och jämför med norska Faktisk. – Faktiskt.se ska inte förväxlas med en annan svenskspråkig sajt med samma namn och snarlik grafisk utformning, fast under domänen eu – se artikel i Hela Hälsingland.

[källkritik] [massmedier] [ändrad 30 maj 2018]

Ändrade mediegrundlagar

Ändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrund­lagen (YTF), baserade på utredningen SOU 2016:58. Utredningens förslag fick hård kritik. Förslaget i slutlig form (se denna länk), som är en grundlagsändring, har röstats igenom i riksdagen den 30 maj och 14 oktober 2018, alltså med val emellan, och gäller från den 1 januari 2019. De föreslagna ändringarna gäller bland annat:

  • – begränsning av det juridiska ansvaret för ansvarig utgivare när det gäller material som publicerats på webben och som har varit publicerat i mer än ett år;
  • ansvariga utgivarens juridiska ansvar för inlägg i kommentarsfält regleras;
  • – publicering av känsliga personuppgifter från register i sökbar form, till exempel kredit­upp­lys­ningar eller uppgifter ur belastningsregistret, ska inte längre skyddas av YTF (se till exempel Lexbase).

– Kritiken mot Ändrade mediegrundlagar gäller främst:

  • – att den ansvariga utgivaren har två veckor på sig, efter påpekande från justitiekanslern, att ta bort åtalbart material (till exempel hets mot folkgrupp) om materialet hade publicerats minst ett år tidigare. Det ger dels utrymme för manipulering av publiceringsdatum, dels möjlighet att låta de olagliga texterna ligga ute i två veckor utan risk för påföljd. – Se krönika i Svenska Dagbladet av professor Mårten Schultz (länk).;
  • – att det blir möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av känsliga personuppgifter. Detta riktar sig i praktiken mot sajter som Lexbase som samlar in domar från domstolar och publicerar dem utan bearbetning och kommentarer. Lagändringen innebär att sådana uppgifter bara ska få användas av professionella medieaktörer och i ”seriöst granskande journalistik”, vilket öppnar för godtycke.

– Förslaget har kritiserats av bland andra Advokatsamfundet (länk), Justitiekanslern (länk), Publicistklubben (länk), TU (Tidningsutgivarnalänk); Sverigedemokraterna begärde, utan resultat, folkomröstning (länk). – Se också sajten Stoppa grundlagsändringen (länk).

[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 15 november 2018]

Edupage

nerlagt amerikanskt nyhetsbrev med sammanställning av it-nyheter. Det kom ut tre gånger i veckan 1992—2006 och publicerades av stiftelsen Educause (educause.edu). 1992—1999 redigerades Edupage av John Gehl och Suzanne Douglas. 

[massmedier] [nerlagt] [11 maj 2017]

Wikitribune

webbtidning med höga anspråk på faktagranskning och redovisning av källor. Ett syfte är att motverka falska nyheter. Det är ett projekt som tillkännagavs i april 2017 av Wikipedias grundare Jimmy Wales. Han be­skriver målet som ”evidensbaserad journalistik”. – Wikitribune ska vara gräsrotsfinansierad och fri från annonser samt gratis. Den ska skrivas av professionella journalister, men läsarna ska ha möjlighet att föreslå rätt­el­ser och ändringar. För­slagen ska granskas innan de pub­li­ce­ras. Wiki­tribune har, förutom initiativtagaren, inget direkt samband med Wikipedia eller Wikimedia. – Se wikitribune.com.

[källkritik] [massmedier] [26 april 2017]

Faktisk

Faktisk.no – system för faktagranskning av nyheter, utvecklat av norska medieföretag. Det pre­sen­te­ra­des i mars 2017, men hade då inte tagits i drift ännu. Fak­tisk är ett samarbete mellan Dagbladet (länk), norska radio- och tv-bo­laget NRK (nrk.no), och VG (vg.no), ägd av Schibsted. Faktagranskningen ska skötas av ett särskilt aktiebolag som de tre företagen äger tillsammans, men som ska arbeta fristående från ägarna. Systemet bygger delvis på artificiell in­tel­li­gens, närmare bestämt användning av IBM:s Watson. – Se faktisk.no. – Läs också om Faktiskt.se.

[ai] [källkritik] [massmedier] [ändrad 2 mars 2018]

quizlåsning

broms mot hatiska och irrelevanta kommentarer till nyhetsartiklar på nätet: innan man får skriva en kommentar måste man svara på ett antal frågor (en quiz) om artikelns innehåll. Kommentarsfältet öppnas bara om man har svarat rätt. Samma metod kan givetvis användas på bloggar och i andra medier. – Quizlåsning testades först i februari 2017 på norska NRK, se denna länk. – Ordet quizlåsning används inte i Norge, däremot i svensk press.

[massmedier] [näthat] [sociala medier] [ändrad 16 juli 2017]

Décodex

tidningen Le Mondes (lemonde.fr) nättjänst som varnar för eventuella falska ­nyheter. Man matar in webb­adressen till en nyhetssajt i Décodex sökruta och får som svar en bedömning av sajtens till­för­lit­lig­het på en femgradig skala. (Förutsatt givetvis att Le Monde har utvärderat sajten.) – Décodex har ut­veck­lats av Le Mondes faktagranskningsgrupp Les Décodeurs och öppnades i januari 2017. Den är på franska. – Se lemonde.fr/verification.

[källkritik] [massmedier] [ändrad 26 april 2017]

Accelerated mobile pages

(AMP) – projekt för kodning av tidningssidor så att de snabbt kan visas på smarta mobiler. AMP har bland annat följande funktioner:

  • asynkron Javascript. Det innebär att en sida inte måste vänta medan ett Javascript blir inläst och exekverat. Resten av sidan renderas utan att vänta på Javascript;
  • – inga anrop till externa webbresurser får fördröja renderingen av resten av en sida;
  • – yttermått för varje element på sidan måste anges redan i html-koden. Telefonen kan därför avsätta utrymme åt varje element innan innehållet har laddats ner. Sidans struktur kan därför ritas upp innan sidan fylls på med text och bild. Man slipper ryckiga förändringar av sidan.

– AMP använder en form av html som heter AMP html. Det fungerar på de senaste versionerna av alla vanliga webbläsare. Det utvecklas i öppen käll­kod av Google i samverkan med projektet Digital news initiative, DNI. – Se ampproject.org.

[massmedier] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 4 april 2017]