störsändare

radiosändare som används för att störa radio­­kommunika­tion. – När det gäller it används stör­sänd­are främst för att göra det omöjligt att använda mobiltele­fon eller GPS inom ett mindre område. Det är straffbart i Sverige och i hela EU att använda stör­sänd­are som slår ut mobil­tele­foni eller GPS. Det är också straff­­bart att inneha, köpa eller sälja störsändare. – Störsändare för FM– och AM‑radio samt för tv används också av dikta­turer för att göra det omöjligt för invån­arna att ta emot radio- och tv‑sändningar från andra länder. – På engelska: jammer eller personal privacy device, PPD.

[it-säkerhet] [mobilt] [radio och tv] [utomhusnavigering] [ändrad 4 januari 2019]

Here

en digital kart- och navigations­tjänst. – Here såldes i augusti 2015 av Nokia till Audi, BMW och Daimler. (Se press­med­de­lande.) Here bygger huvudsakligen på teknik från företag som Nokia har köpt: Gate5, Navtek och Earthmine. Fram till 2012 hette tjänsten Nokia Maps, därefter Here. – Se here.com.

[geo] [ändrad 20 december 2018]

location awareness

positionskännedom – automatiskt fastställande av geografisk position med hög noggrannhet (i mobil­telefon eller annan utrustning); möjlighet för operatör, rädd­nings­tjänst, polis eller annan att fast­ställa var en viss mobiltelefon eller hand­dator finns. Kan göras med hjälp av GPS eller med hjälp av trilaterering av avståndet från bas­stationer i mobiltelefonnätet. – Location aware – positionsmedveten, platsmedveten – ofta: om program och tjänster som förutsätter information om var användaren befinner sig. .

[utomhusnavigering] [ändrad 25 september 2025]

Assisted GPS

eller A-GPS – ett system som hjälper mobiltelefoner att fastställa sin position när GPS inte fungerar. Då får telefonen i stället motsvarande informa­tion helt eller delvis från mobilnätets basstationer. – Assisted GPS är sedan länge inbyggt i mobiltelefoner, och används, förutom av telefonens användare, av räddningstjänster och andra för att lokalisera telefonen. – Svårigheter att få data från GPS‑satelliterna beror på att mottagaren måste ha klar sikt till himlen. Moln är inget hinder, men tät skog och höga berg kan blockera signalen helt eller delvis, och man kan inte använda GPS under tak. GPS är också rätt långsamt. Under goda förhållanden kan det ta en halv minut eller mer för GPS‑mottagaren att räkna ut sin position, men med dålig mottagning kan det ta tio minuter eller mer. Assisted GPS kan däremot bestämma mottagarens position på några sekunder. – Systemet bygger på ett system av servrar som är anslutet till mobilnätets basstationer. Servrarna hämtar information från GPS‑satelliterna och vidarebefordrar dem till telefoner med Assisted GPS. Basstationerna har fri sikt till satelliterna och flyttar sig inte, vilket underlättar beräkningarna. Servrarna kan också avlasta mobiltelefonen genom att göra större delen av beräkningarna. – Assisted GPS kallas också för Augmented GPS. – Läs också om Wi‑fi positioning system.

[samhällsskydd] [utomhusnavigering] [ändrad 21 januari 2021]

Wi-fi positioning system

(WPS) – ett positions­bestäm­nings­system som använder information från wi‑fi‑basstationer för att fastställa var en bärbar dator eller mobiltele­fon finns. WPS fungerar även där man inte kan använda GPS, till exempel inomhus. – Systemet har utvecklats av företaget Skyhook Wireless (skyhook.com). Det bygger på en databas över wi‑fi‑basstationer i USA och Kanada och var de finns. Användaren installerar ett program på sin dator eller mobiltelefon och kan sedan få reda på sin posi­tion genom att sända informa­tion om näraliggande wi‑fi‑basstationer till Skyhook. Wi‑fi‑basstationerna identifieras av sina MAC‑adresser. Avståndet fastställs genom mätning och jämförelse av signalstyrkan från basstationerna (trilaterering). Systemet har kritiserats för att det hotar den personliga integriteten. – Jämför med Assisted GPS.

[geo] [wi-fi] [ändrad 20 juli 2015]

trilaterering

fastställande av en plats position med ledning av avståndet till tre kända platser. – Om man vet att man befinner sig på kända avstånd från tre punkter på kartan kan man lätt räkna ut var på kartan man befinner sig. Hur exakt det blir beror på hur exakt man kan mäta avståndet till de tre punkterna. Om man kan mäta avståndet till fyra eller ännu fler platser med känd position ökar preci­sionen. – Trilaterering används bland annat för positionsbestämning med GPS. Då fastställer GPS‑mottagaren avståndet till (minst) tre GPS‑satelliter genom att jämföra de tidsangivelser som de skickar. (Tidsangivelserna är så precisa att de, trots att de färdas med ljusets hastighet, ändå hinner bli några mikrosekunder fel innan de når jordytan. Med ledning av avvikelsens stor­lek kan GPS‑mottagaren beräkna avståndet till satelliten.) Om GPS‑mottagaren har kontakt med tre satelliter kan den fastställa sin plats på kartan. Om den har kontakt med fyra satelliter kan den också fastställa sin höjd över havet. – På engelska: trilateration. – Observera: Trilaterering förväxlas ibland med triangulering, men det är något annat, nämligen att fastställa avståndet till en plats med ledning av vinklarna från (minst) två kända platser.

[utomhusnavigering] [ändrad 1 maj 2022]

plotter

  1. pennplotter – ett slags skrivare som skriver ut vektoriserade bilder med pennor monterade på rörliga armar. Konstruktionen gör att streck och kurvor kan ritas som obrutna linjer;
  2. bläckskrivare eller annan skrivare för stora pappersformat. Till exempel A3. Sådana skrivare kallas ofta för plottrar, men de bilder som de skriver ut är punktmönster. De är alltså inte plottrar i betydelsen pennplottrar;
  3. sjökortsplotter – speciell dator för visning av elektroniska sjökort med angivande av båtens kurs. (Här är plotter en sjöfarts­term som inte har något med skrivare att göra.)

[skrivare] [utomhusnavigering] [ändrad 27 januari 2015]