triangulering

1. – metod att fast­ställa avståndet till en plats med utgångspunkt i två andra platser med känd position. – Triangulering är en metod som har använts av lant­mätare i århundraden. Man utgår från två punkter (A och B) i terrängen. Mellan A och B går linjen AB (baslinjen). Positionerna för A och B måste vara kända, och då vet man också hur lång linjen AB är. För att fastställa av­ståndet från de två punkterna A och B till en tredje punkt, C, mäter man vinkeln mellan C och baslinjen AB från de två kända punkterna A och B. Alltså vinklarna ABC och BAC. Man får då två av vinklarna i triangeln ABC, och den tredje vinkeln är det då trivialt att räkna ut. Med trigonometri kan man sedan räkna ut hur långa avstånden är från A till C och från B till C. Bestämmer man vinkeln från fler än två platser ökar precisionen. – Triangulering kan användas för att lokalisera radiosändare. Man kan bedöma vilken riktning radiosignalerna kommer ifrån genom att mäta signalernas styrka med mottagarantennen riktad åt olika håll. Den metoden används mili­tärt, men den kan också användas för att hitta nödställda som har mobiltelefon eller kommunikationsradio. – På engelska: triangulation. – Observera: Ibland används ordet triangule­ring när det i själva verket handlar om trilaterering. Läs mer under det ordet;
2. – i politik: ett sätt att locka väljare från motståndarpartiet genom att ta över en del av dess politik och retorik.

[geo] [matematik] [politik] [ändrad 10 augusti 2017]