Project Kuiper

Amazons projekt för att leverera bredband trådlöst direkt till abonnent från satelliter. – I juli 2020 gav amerikanska FCC Amazon tillstånd att påbörja projektet genom att skicka upp 3 236 satelliter i låga banor – 590, 610 och 630 kilometer över jordytan. Project Kuiper ska ge täckning från 56 grader nordlig bredd till 56 grader sydlig bredd, vilket för Sveriges del innebär att bara södra Skåne får täckning. Projektet beräknas kosta tio miljarder dollar. Det finns inga uppgifter om tidsplan eller om avgifter för abonnenter. – Namnet: Projekt Kuiper är uppkallat efter astronomen Gerard Kuiper (1905–1973, se Wikipedia). – Se Amazons webbsidor.

[bredband] [trådlöst] [rymden] [2 augusti 2020]

Starlink

ett planerat nätverk för satellitbaserad internetkommunikation. – Starlink kommer att inleda försök med internetanslutning direkt från satellit i USA och delar av Kanada under andra halvan av 2020. Så småningom ska nätverket täcka hela klotet. – Starlink är baserat på satelliter som skickas upp av Elon Musks rymdföretag SpaceX (spacex.com). På lång sikt planeras 12 000 satelliter, eventuellt ännu fler. De ska röra sig runt jorden i tre banor på 340, 550 och 1 050 kilometers höjd över jordytan. De ansluts till internet genom sändtagare på marken. Abonnenter behöver ha särskild utrustning med fri sikt mot himlen. – Se starlink.com.

[bredband] [rymden] [ändrad 29 juli 2020]

OneWeb

ett företag som skickar upp satelliter som ska leverera trådlöst bredband till områden där det saknas. Det gäller både områden där befolkningen inte har råd med bredband och otillgängliga områden. De första sex satelliterna skickades upp i februari 2019. OneWeb är ett brittiskt företag som grundades 2012, då under namnet WorldVu Satellites. – Se oneweb.world.

[bredband] [företag] [rymden] [trådlöst] [5 mars 2019]

Iridium

ett nätverk av satelliter för satellittelefoni. – Det består av 66 satelliter i låg bana (78 kilometer över marken), och har täckning över hela jordytan. Alla satelliter cirklar runt jorden på 100 minuter och passerar nord- och sydpolen. Man behöver speciella telefoner och abonnemang för att ringa genom Iridium. – Iridium utvecklades för telefoner och personsökare, men på senare tid har man också börjat använda det som alternativ till GPS. Företaget Satelles (satellesinc.com) har hyrt in sig på Iridiums numera lediga frekvenser för personsökare, och använder dem för att sända krypterad positionsinformation och exakt tid. – Iridiumsystemet, som togs i drift 1998, utvecklades och genomfördes av Motorola, men satellitsystemet tillhör numera företaget Iridium (iridium.com), som tog över företaget 2001 efter en konkurs. Namnet kommer av metallen iridium, som har atomnummer 77: det var först meningen att Iridiumsystemet skulle ha 77 satelliter, men man kom fram till att det räckte med 66.

[mobilt] [rymden] [tidmätning] [utomhusnavigering] [ändrad 7 juli 2019]

Asgardia

ett planerat satellitsystem för datalagring, oberoende av alla lagar på jorden. – Asgardia‑projektet, som blev känt i oktober 2016, skickade upp tre satelliter hösten 2017. Enligt planerna ska tusentals satelliter skickas upp. Projektet vill att Asgardia ska erkännas som självständig stat. Juridiskt är problemet med det att satelliter, enligt internationella överenskommelser, anses tillhöra det land som de sköts upp ifrån. – Bakom Asgardia‑projektet står den ryska företagaren Igor Ashurbeyli. – Namnet är taget efter Asgård, gudarnas hemvist i nordisk gudalära. – Se asgardia.space. – Läs också om HavenCo och Liberland.

[datalagring] [kuriosa] [rymden] [ändrad 13 maj 2020]

Micius

En kinesisk kommunikationssatellit för experiment med kvantkryptering. Det är den första satelliten i sitt slag. Satelliten sändes upp den 15 augusti 2016 från Gobiöknen. Den väger över 600 kg och rör sig ett varv runt jorden på 90 minuter och på 500 kilometers höjd. Det officiella namnet på engelska är Quantum experiments at space scale, förkortat Quess. Det kortare namnet Micius är det latiniserade namnet på den kinesiska filosofen Mozi (cirka 470—391 före vår tideräkning, se Wikipedia). – Läs mer i artikel från nyhetsbyrån Xinhuanet.

[datakommunikation] [experimentell teknik] [kryptering] [kvant] [rymden] [ändrad 6 februari 2019]

Apollo guidance computer

Styrdatorn för Apollokapseln. Man ser två rader med namngivna knappar, en lliten display och en knappsats.
Skratta inte. Den här datorn har varit på månen.

(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första mån­landningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativ­system, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Program­koden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.

[historiska datorer] [it-historia] [rymden] [ändrad 31 december 2017]