ICBM

ICBM address – skämtsamt för geografisk adress som hör ihop med en webbadress, angiven som longitud och latitud med hög exakt­het. Förkortningen ICBM står för inter­continental ballistic missile. ICBM‑adressen är alltså den plats som man ska rikta den interkontinentala ballistiska missilen mot. Kallas också för missiladress. Ut­trycket användes först på Usenet innan Google Maps gjorde skämtet överspelat.

[förkortningar på I] [it-humor] [utomhusnavigering] [ändrad 26 juni 2020]

locator watch

armbandsur som sänder ut information om var bäraren befinner sig. Sådana hyrs bland annat ut till barnfamiljer på nöjesfält. – Jämför med smart klocka.

[utomhusnavigering] [ändrad 13 februari 2020]

BeiDou

kinesiskt satellitnavigeringssystem. Alltså en motsvarighet till amerikanska GPS. BeiDou har funnits sedan år 2000, men en ny generation togs i drift med början 2011. – Namnet: BeiDou är det kinesiska namnet på Karlavagnen. Webbplats: beidou.gov.cn (kinesiska), presentation på engelska på denna pdf.

[rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 7 maj 2018]

GPS

  1. – Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]

geocaching

skattjakt med GPS – tävling där del­tag­arna ska hitta en skattgömma (på engelska cache) med hjälp av GPS och tips på webbsidor. – ”Skatten” är gömd ute i naturen eller på något annat ställe som är åt­kom­ligt, men svårt att hitta. – Läs mer på geocaching.se. – Läs också om biocaching.

[spel] [utomhusnavigering] [ändrad 31 oktober 2017]

vägledd GPS-navigering

GPS‑navigeringssystem som löpande ger bilförare anvisningar om rutten. – GPS‑navigatorer har ofta en bildskärm som visar hur vägen ser ut framför bilen, och visar var man ska svänga. Vanligtvis ger GPS‑navigatorn också talade anvisningar. Man kan då tala om röstvägledd GPS‑navigering. – På engelska: turn‑by‑turn [GPS] navigation.

[bilar] [utomhusnavigering] [ändrad 21 januari 2018]

Galileo

  1. Galileo Galilei.
    Galileo Galilei.

    – ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). – Galileo är alltså ett nyare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad omfattning i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satelliterna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS‑satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Tillsammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig tillgänglighet på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU‑länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA (esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genom­förande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem. – Läs mer om Galileo här;

  2. – en nerlagd enkortsdator från Intel. Den hade processorn Quark. Galileo var avsedd för hobbyanvändare och för användning i inbyggda system. Galileo var kompatibel med Arduino. – Intel har också utvecklat en mer påkostad enkortsdator, Minnowboard†, och den kraftfulla Joule†. – Se Intels webbsidor;
  3. Galileo Project – ett projekt för att söka efter tecken på utomjordisk teknik i vårt solsystem. Galileo-projektet inleddes 2021 på initiativ av astronomen Avi Loeb (länk) på Harvard. – Se Harvards webbsidor.

–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.

[enkortsdatorer] [nerlagt] [rymden] [samhällsskydd] [utomhusnavigering][ändrad 22 september 2021]