integrerad krets

(integrated circuit, ibland monolithic integrated circuit) – elektronisk krets som har tillverkats i ett stycke. – I en integrerad krets realiseras komponenterna (transistorer, dioder, kondensatorer med mera) och materialet som leder ström mellan komponent­erna (koppar) genom etsning. Vid tillverkningen lägger man lager efter lager av olika material på ett underlag och avlägsnar genom etsning allt som inte ska ingå i kretsen. Det går därför inte att ta bort eller byta ut komponenter. – Integrerade kretsar är en förutsättning för alla moderna datorer och mobiltelefoner och nästan all annan elektronik. Att realisera elektroniska kretsar med miljoner komponenter som diskreta kretsar skulle vara praktiskt taget omöjligt, och om det gick skulle kretsarna ta enormt mycket plats. Jämfört med diskreta kretsar är integrerade kretsar:

  • –små;
  • –snabba;
  • –strömsnåla och:
  • – billiga.

Jack Kilby visade upp den första integrerade kretsen 1958. För det fick han Nobelpriset år 2000. Ett halvår senare, oberoende av Kilby, visade Robert Noyce upp en annan typ av integrerad krets. Det är Noyces kon­struk­tion, baserad på kisel, som är föregångare till den teknik som an­vänds nu. (Kilbys integrerade krets var baserad på germanium.) Före Kilby hade andra forskare experimenterat med samma idé utan att lyckas realisera den.

[elektronik] [it-historia] [ändrad 24 januari 2022]

Bitnet relay chat

ett meddelandesystem med chatt och snabbmeddelanden som kördes på Bitnet på 1980‑talet och i början av 1990‑talet. Det var en före­gångare till IRC. – Tekniken utvecklades av Jeff Kell (1958—2015) på Tennessee‑universi­tetet. Det kallades ofta bara för Relay. Man kunde skicka med­delanden till andra användare på nätet genom att bara ange ett användarnamn – man be­hövde inte ange vilket system användaren fanns på. Man kunde sända med­delanden till enstaka personer eller diskutera med flera i en kanal (channel).

[chatt] [it-historia] [ändrad 9 augusti 2017]

Sturgeon’s revelation

Sturgeons insikt”90 procent av allting är dynga.” – In­sikten drabbade science fiction-för­fat­taren Theodore Sturgeon (se Wikipedia) 1958. Han bemötte på­stå­endet att 90 pro­cent av all science fiction är dynga med att så är det med allting. – Kallas ibland för Sturgeons lag, men det är namnet på en annan lag, som lyder ”Nothing is always absolutely so”.

[lagar] [ändrad 13 november 2017]