proverbial wallet

plånbok som ger en känsla av hur mycket pengar du har kvar på ditt konto. Tanken är att efterlikna känslan av att ha mynt och sedlar. En variant gör plånboken svårare att öppna när pengarna börjar ta slut. – Proverbial wallet var 2008—2013 ett projekt på MIT. – Se denna artikel.

[betalningar] [forskning] [ändrad 29 juni 2017]

Bart

  1. – en avvecklad tjänst för betalning med mobiltelefon i butik. Utvecklades av Swedbank;
  2. Bay Area Rapid Transit – tunnelbane- och pendeltågssystemet i San Francisco med omnejd.

[betalningar] [förkortningar på B] [ändrad 25 september 2012]

Contactless

  1. contactless, se kontaktlös;
  2. – ett kontaktlöst betalsystem från Mastercard. – Finns för plastkort och för mobil­tele­foner med NFC. Man behöver bara hålla kortet eller telefonen intill kortläsaren (”blippa”) för att betalningen ska genomföras. Contactless kallades tidigare för Paypass. – Masterpass (tidigare Master­card Pay­pass Wallet) är en betaltjänst som kan samla många konton i ett gemen­samt gränssnitt. – Se Mastercards webbsidor.

[betalningar] [kontaktlöst] [ändrad 29 april 2022]

Payair

en tjänst för betalning med mobiltelefon med hjälp av QR-koder. – Tjänsten förutsätter att varorna har prislappar i form av QR-koder. Användaren fotograferar QR-koderna med sin smarta mobil, som måste ha en särskild app installerad. När kunden sedan vill betala för en eller flera varor dras köpesumman från kundens konto. – Payair säljs av ett svenskt företag med samma namn, se payair.com.

[betalningar] [ändrad 12 januari 2018]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]

WyWallet

nerlagd svensk tjänst för betalning med mobiltelefon. Grundad 2012, nerlagd i maj 2018 – se meddelande till kunder. – Wy­Wallet grundades av företaget 4T, som i sin tur ägdes av de fyra svenska mobil­operatörerna Telenor, Tele2, Telia och Tre. I maj 2015 såldes det till Payex (länk). – WyWallet blev kontroversiellt i början av 2013 när bland annat Storstockholms lokal­­trafik, SL, slutade att ta emot vanliga SMS‑be­tal­ningar, och i stället krävde att alla som be­talade sin biljett med mobil­­tele­fon skulle använda Wy­Wallet. Wy­Wallet krävde i sin tur att alla som betalade med mobiltelefon skulle registrera sig. Det kunde ta flera minuter, även om det bara gällde en bussbiljett. Det motiverades med lagens krav att betalningsförmedlare ska ha kund­­känne­dom. Huru­vida detta krav är avsett att tillämpas på så små be­lopp som priset för en buss­biljett har be­tvivlats. (Se Lag [2009:62] om åtgärder mot penning­tvätt och finansiering av terrorism, kapitel 2, paragraf 2, länk.) – Efter att Wy­Wallet hade infört krav på registrering sjönk SMS‑bidragen till väl­­gören­­hets­organisationer genom WyWallet dramatiskt (men de åter­hämtade sig senare). – I juni 2013 förenklade Wywallet registrerings­proceduren (se Wikipedia).

– In English: WyWallet was a Swedish payment service for payments by mobile phone. It was first operated by the 4T company, founded by the four Swedish mobile operators Telenor, Tele2, Telia and Tre. In May, 2015, WyWallet was bought by Payex, who closed down the service in May, 2018. – WyWallet became contro­versial in early 2013 because of its requirement that payers register, even if they were only paying small amounts by phone. Also, some regional public transportation companies required that mobile phone payments for tickets be made through WyWallet only. The registration procedure meant that paying for one bus ticket could take several minutes. The requirement was justified as being required by the know your customer clause of the Swedish law regulating payment services, although that law was probably not meant to apply to micro­payments. Wy­Wallet later in 2013 simplified the registration procedure. – For more summaries in English, please click here.

[betalningar] [företag] [nerlagt] [ändrad 15 juli 2018]

4T

4T Sverige AB – företaget som drev tjänsten WyWallet† fram till maj 2015. Då såldes WyWallet och därmed också 4T till Payex. Varumärket försvann 2017 när 4T integrerades med Payex, se pressmeddelande. 4T ägdes från början, 2011, av de fyra svenska mobil­opera­tö­rerna Tele2, Telia, Telenor och Tre.

[betalningar] [företag] [uppköpt] [ändrad 15 juli 2018]

Seqr

en nerlagd svensk tjänst för betalning med mobil­telefon. – Det behövdes ingen kortläsare, som i flera andra sådana tjänster, utan trans­aktionerna byggde på QR‑koder, PIN och en ner­laddad app. Även NFC fungerade. Inga pengar drogs från kundens konto vid köptillfället, utan hon fick en räkning varje månad. – Seqr utvecklades av det svenska före­­taget Seam­less, och användes från 2001. Den köptes i början av 2018 av företaget Glase Fintech, som ändrade tjänstens namn till Glase. Tjänsten lades ner i november 2018. – Se seqr.se.

[betalningar] [nerlagt] [ändrad 18 augusti 2019]

betalningsattack

inbetalning av ett stort antal små­belopp till en organisa­tion i syfte att ställa till bes­vär. – Den ovilliga mottagarens kostnader för hantering av varje enskild inbetalning blir nämligen högre än summan av inbetalningarna. Dessutom har mottagaren inte nödvändigtvis rätt att be­hålla pengarna. – En betalningsattack drabbade i maj 2009 advokatbyrån Danowsky & Partners (numera Time Danowsky – timedanowsky.se). Det skedde efter uppmaning på webb­sidan Internetavgift, sedan dess ner­lagd (den nuvarande webbsidan med samma namn har en annan utgivare). Attacken var en hämnd för att advokatbyrån hade företrätt musik- och filmbranschen i rättegången mot Pirate Bay. Domänen internetavgift.se ägdes av Gottfrid Svartholm Warg, medgrundare av Pirate Bay. Advokatbyrån polisanmälde Internetavgift och hävdade att uppmaningen var att betrakta som ofredande. – I september 2017 angreps en planerad demonstration mot militärövningen Aurora 17 genom att ett antal personer skickade en krona vardera till arrangörerna med Swish; banken tog två kronor för varje transaktion. – Betalningsattack skrivs på engelska ibland som DDo$, vilket anspelar på förkortningen DDoS för distribuerad överbelastningsattack. DDo$ uttyds distributed denial of dollars.

[attacker] [betalningar] [ändrad 11 december 2020]