(source code eller bara source; översättningen källa förekommer) – instruktioner till dator, skrivna i ett programspråk. – Källkod kan skrivas för ett komplett program, för en del av ett program eller för en speciell funktion, till exempel för en drivrutin. Källkod skrivs i programspråk för att den ska vara begriplig för människor, förutsatt att de har de förkunskaper som behövs. Källkod brukar också innehålla kommentarer från programmeraren, avsedd för andra programmerare som senare ska ändra eller utöka källkoden. Alternativet till att skriva källkod är att skriva direkt i maskinkod, vilket är mycket svårare, och dessutom har andra nackdelar. – Men eftersom datorns processor inte kan bearbeta källkod som den är måste källkoden innan den körs omvandlas till en form som processorn kan bearbeta, nämligen binärkod. (Att skriva maskinkod, som nämndes tidigare, är alltså att skriva binärkod direkt.) Innan källkoden har omvandlats till binärkod är den för datorn som vilket textdokument som helst. Det finns två sätt att omvandla källkod till binärkod:
- – kompilering och:
- – interpretering.
– Kompilering, som är vanligast, innebär att man gör omvandlingen i förväg. Man kör först källkoden genom en kompilator som konverterar den till binärkod. Det som man installerar och kör på datorn är den färdiga binärkoden. – Interpretering innebär att det är källkoden som installeras på datorn. Den översätts till binärkod (interpreteras eller tolkas) varje gång programmet körs. En programtolk översätter då källkoden till binärkod under körningen. – Programspråk som Java är en speciell typ av interpreterade språk. I Java översätts källkoden först till något som kallas för bytekod. Bytekoden körs i en virtuell maskin, anpassad för den datortyp som programmet körs på. – Även koden till en webbsida, skriven i HTML eller XML, är ett slags källkod.
[programmering] [ändrad 14 maj 2017]