(LTA) – även: long-term archiving – se långtidsarkiv.
Kategori: datalagring
LTA ⇢
– long-term archive, long-term archiving – se långtidsarkiv.
långtidsarkiv
arkiv av data som ska sparas tio år eller mer. – För att arkiveringen ska vara meningsfull krävs att data lagras på ett sätt som gör dem maskinläsbara och sökbara även efter tekniska generationsskiften. En standard för långtidsarkivering är Open archival information system (OAIS). – Långtidsarkivering används för data som organisationer inte vill eller, på grund av lagar och bestämmelser, inte får radera. – På engelska: long-time archive, long-time archiving (LTA).
[arkiv] [datalagring] [7 januari 2021]
NVMe ⇢
VNA ⇢
vendor neutral archive
(VNA) – i medicinsk bildhantering: ett arkiv som lagrar digitala röntgenbilder i ett standardformat och med ett användargränssnitt som är öppet för alla. – Detta till skillnad från bildarkiv som bara kan användas med utrustning från en specifik tillverkare. – Läs också om picture archiving and communication system – PACS.
[bildbehandling] [datalagring] [medicinsk teknik] [1 november 2019]
DVD-RW
inspelningsbar DVD som kan återanvändas. Allt måste spelas in (brännas) vid samma tillfälle (se icke‑inkrementell), men man kan radera det inspelade och spela in något annat på samma skiva (återskrivning). – Se också -RW.
[förkortningar på D] [optiska diskar] [15 oktober 2019]
icke-inkrementell
om inspelningsbara optiska diskar: som inte klarar att man spelar in (bränner) data i flera omgångar. Allt måste spelas in vid samma tillfälle. Icke‑inkrementella brännbara optiska diskar markeras med ett minustecken – se -R och -RW. – Se också inkrementell.
[optiska diskar] [15 oktober 2019]
DVD-R
inspelningsbar DVD som man kan spela in på en enda gång. Allt måste spelas in (brännas) vid samma tillfälle (se icke-inkrementell) och man kan inte radera det inspelade och spela in något annat på samma skiva. – Se också -R.
[förkortningar på D] [optiska diskar] [15 oktober 2019]
minne
-
- – i datorsystem: anordning som kan lagra data utan att de förändras av ovidkommande händelser och som kan göra dessa data tillgängliga för behandling av program. Minnen kan vara flyktiga eller icke‑flyktiga och de kan vara raderbara eller icke‑raderbara. I datorteknik skiljer man mellan:
- – arbetsminne, även kallat primärminne, internminne eller RAM. – När man talar om minne i datorteknik brukar det vara arbetsminnet som avses;
- – lagringsminne, numera hårddisk eller SSD, även kallat sekundärminne;
- – arkiv, förr ofta bandminne, numera allt oftare hårddiskar. Kan också göras på optiska diskar. Kallas ibland för tertiärminne;
- – fast minne, även kallat ROM (lagrar i datorn instruktioner som behövs för datorns funktion, som finns kvar även när datorn är avstängd och som normalt inte ska ändras);
- – register – minne som kortvarigt håller data som ska bearbetas av processorn.
- – i datorsystem: anordning som kan lagra data utan att de förändras av ovidkommande händelser och som kan göra dessa data tillgängliga för behandling av program. Minnen kan vara flyktiga eller icke‑flyktiga och de kan vara raderbara eller icke‑raderbara. I datorteknik skiljer man mellan:
– Medier för minnen är:
-
-
- – halvledare (transistorer). Används i arbetsminnen och allt oftare även i lagringsminnen (SSD och USB‑minnen) – se flashminne;
- – magnetiserbara ytor: hårddiskar, magnetband, förr också disketter;
- – optiska diskar;
- – historiska medier är kärnminnen för arbetsminne samt hålkort och hålremsor.
- – experimentella minnesmedier är bland annat fasminne, holografiskt minne, magnetic random access memory och resistive random access memory;
- – ett minnesutrymme som är avsett för ett bestämt ändamål.
-
[datalagring] [minnen] [ändrad 8 november 2019]