toppdomän för EU. Den har varit i bruk sedan 2006. Domänen administreras av företaget EURid (eurid.eu) på uppdrag av Europeiska kommissionen. Domäner under .eu kan registreras av:
- – medborgare i EU-länder;
- – personer som är fast bosatta i EU-länder;
- – företag och organisationer som är etablerade i EU-länder.
– Dessutom gäller andra regler och begränsningar, se EURids webbsidor: länk. – Storbritanniens utträde ur EU 2020 har lett till att brittiska företag, organisationer och privatpersoner har förlorat rätten till sina .eu.domäner. Det kallas ibland för internexit (av internet och Brexit).
[toppdomäner] [17 januari 2021]
landsdomän för Tyskland (Deutschland).
[landsdomäner] [18 december 2020]
(edge computing) – principen att vissa beräkningar bör göras av utrustning i nätverkets utkant, inte centralt i servrar som nås genom ett nätverk. Data bör bearbetas där de skapas eller fångas, alltså vid sensorer, maskiner eller annan utrustning. Detta kan göras med anslutna datorer eller av program i inbyggda kretsar. Resultatet skickas sedan dit där det ska användas. En motivering för detta är att datakommunikation i samband med beräkningar ofta tar mer resurser i anspråk än själva beräkningarna, särskilt om data skickas fram och tillbaka under beräkningen. Uttrycket edge computing – kantdatorsystem används främst om sakernas internet. – Se artikel från KTH.
[industriell it] [sakernas internet] [ändrad 7 december 2020]
en privat toppdomän som registrerades 2015. Den administreras av företaget ShortDot (shortdot.bond/icu). Domänen fick snabbt rykte om sig att användas av spammare. – Förkortningen ICU kan tolkas som ”I see you”, men kan också betyda intensive care unit – se 996.ICU.
[privata toppdomäner] [24 november 2020]
om e-post: tillägg av text till användarnamnet i en e‑postadress, gjord av innehavaren, för att hon automatiskt ska kunna sortera eller radera inkommande e‑post. – Plusadressering (även kallat subadressering) är en möjlighet som erbjuds av flera stora e‑posttjänster. – Exempel: e‑postadressen xmpl@xmpl.com kan med plusadressering också bli xmpl+spam@xmpl.com eller xmpl+konserthuset@xmpl.com. Det är plustecknet som markerar början på plusadresseringen. Sådana adresser kallas därför för plusadresser. Det förutsätts här att den påhittade tjänsten xmpl.com tillåter plusadressering. – Innehavaren använder plusadressering för att registrera sig för tjänster där hon antingen inte vill lämna ut sin vanliga e‑postadress, eller där hon vill kunna sortera inkommande e‑post automatiskt. Tjänsten xmpl.com kommer att ignorera plustecknet och det som står efter, och skickar alla inkommande mejl (med hela plusadressen kvar) till xmpl@xmpl.com. Innehavaren av xmpl@xmpl.com kan då skriva regler för inkommande e‑post. Till exempel att mejl till xmpl+spam@xmpl.com ska raderas direkt, eller att mejl till xmpl+konserthuset@xmpl.com ska läggas i en bestämd mapp. – På engelska: subadressing. – Adresser med plusadressering kallas ibland för engångsmejl, men det är en annan sak, även om syftet i båda fallen kan vara att slippa oönskad e-post. – Termen subadressering används, eller har använts, med liknande betydelse i andra sammanhang.
[e-post] [ändrad 12 november 2020]
– eller plus-adress – se under plusadressering.
[e-post]
möjlighet för flera enheter att dela på en internetanslutning. – Oftast sker internetdelning genom att enheterna ansluter sig till en smart mobil som i sin tur är ansluten till internet. De enheter som delar på anslutningen kan vara datorer, läsplattor eller andra mobiltelefoner. Anslutningen till den smarta mobilen görs vanligtvis med wi-fi. – Inställningen Internetdelning finns på de flesta smarta mobiler. När internetdelning är påslaget startar telefonen ett wi-fi-nätverk som andra enheter kan ansluta sig till. På engelska kallas det för internet sharing eller personal hotspot. På svenska också: nätdelning.
[nätverk] [ändrad 19 januari 2022]
benämning på ett internet som är splittrat i delar. Detta ses som en hotande utveckling. – Delarna kan inte kommunicera obehindrat, eller inte alls, med varandra på grund av censur och filter och / eller skillnader i tekniska standarder och protokoll. Uttrycket splinternet används framför allt om Kina (”Gyllene skölden”) och Ryssland, vars internetlag, som antogs 2019, gör det möjligt att på sikt isolera Rysslands internet från resten av världen. – Uttrycket splinternet har använts sedan åtminstone 2001. – Se också balkanisering.
[internet] [it-politik] [26 oktober 2020]