quizlåsning

broms mot hatiska och irrelevanta kommentarer till nyhetsartiklar på nätet: innan man får skriva en kommentar måste man svara på ett antal frågor (en quiz) om artikelns innehåll. Kommentarsfältet öppnas bara om man har svarat rätt. Samma metod kan givetvis användas på bloggar och i andra medier. – Quizlåsning testades först i februari 2017 på norska NRK, se denna länk. – Ordet quizlåsning används inte i Norge, däremot i svensk press.

[massmedier] [näthat] [sociala medier] [ändrad 16 juli 2017]

Perspective

ett program som känner igen och pekar ut hatiska uttalanden i kom­men­tarer och i andra forum på nätet. Det bygger på maskininlärning och har utvecklats inom Googles dotterbolag Jigsaw (länk). Det visades upp i februari 2017. Det har tränats på tusentals autentiska kommentarer som har utvärderats av mänskliga bedömare. Meningen är att dis­kus­sions­forum, bloggar och tidningar ska kunna koppla in sig på Perspective. – Kritiker har påpekat att Perspective kan bli en form av censur, och att det också kan göra det omöjligt att citera och ta avstånd från hatiska ut­tal­anden som någon annan har gjort. Perspective har inte heller sinne för ironi, som när Donald Trumps uttalande om Hillary Clinton, ”nasty woman”, anammades av Clintons anhängare som började kalla sig själva för ”nasty women”. – Se perspectiveapi.com.

[diskussioner] [näthat] [maskininlärning] [ändrad 15 maj 2017]

toxic

giftig – jargong för sådant som är destruktivt eller som bör undvikas till varje pris:

  1. toxic components – giftiga komponenter (i bokstavlig betydelse);
  2. toxic customer – kund som ställer orimliga krav eller tar upp säljarens tid utan ände, redan innan hon har köpt något;
  3. – om fordringar: toxic debt – som inte kommer att betalas tillbaka;
  4. – på nätet: toxic language – hatiska uttalanden, näthat.

[jargong] [näthat] [ändrad 28 juni 2017]

uppförandekod om olaglig hatpropaganda på nätet

överenskommelse mellan Europeiska kommissionen och fyra stora it‑företag om begränsning av hatpropaganda på internet. De fyra företagen är Facebook, Microsoft, Twitter och Youtube. Överenskommelsen säger bland annat att anmälningar om hatpropaganda ska undersökas inom 24 timmar och att det anmälda, om det är motiverat, ska tas bort eller blockeras. Uppförandekoden lades fram den 31 maj 2016. – Se detta pressmeddelande, som innehåller hela uppförandekoden.

[näthat] [sociala medier] [webbpublicering] [ändrad 20 juni 2018]

snackaomhat

En kampanj som låter vuxna pröva på att utsättas för näthat. De vuxna som anmäler sig får hatiska SMS skickade till sina mobiltelefoner. Kampanjen påbörjades i Landskrona våren 2016. – Se snackaomhat.se.

[kampanjer] [näthat] [ändrad 24 april 2017]

näthat

förolämpningar och hotelser som framförs genom internet, och som har att göra med mottagarens åsikter, hudfärg, religion, kön eller sexuella läggning. – Näthat är kriminaliserat enligt förslag i utredningen Integritet och straffskydd (länk), som lades fram i februari 2016. Regeringen la fram förslaget i september 2017 som proposition 2016 17:222 med namnet Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Propositionen finns som pdf här. Den gäller som lag från den 1 januari 2018. – Läs också om nätmobbning, näthatare och näthot.

[lagar] [näthat] [ändrad 11 april 2020]

Rethink

en app som motverkar nät­mobb­ning. – Re­think tvingar an­vändarna att tänka efter innan de skickar ett kränkande med­delande från sin smarta mobil. Pro­grammet känner igen kränkande till­mälen, och om det upp­täcker sådana i med­delanden som ska skickas så visar den en text­ruta som uppmanar an­vändaren att tänka på saken först. Re­think uppges ha minskat ung­domars be­nägen­het att skicka kränkande med­delanden med över 90 procent. – Re­think har ut­veck­lats av av ameri­kanskan Trisha Prabhu (trishaprabhu.com), som var femton år när pro­grammet lanserades 2015. Hon för­klarar hur hon tänkte i ett inslag från TED: länk. – Se rethinkwords.com. – Läs också om Ful­filtret.

[appar] [näthat] [ändrad 28 mars 2017]