nanotub

(nanotube, även: buckytube) – en stor kolmolekyl som till formen påminner om ett hoprullat hönsnät. Skillnaden är att storleken mäts i miljondels millimeter. – Nano­tuber är en typ av fullerener, alltså en form av kol där atomerna hänger ihop i sexkantiga mönster som i princip kan bli hur stora som helst. I nanotuber har sjoken av kolatomer alltså rullat ihop sig. – Nanotuber kan bli så stora att man kan se enstaka molekyler i mikroskop. De har många lovande egen­skaper: de är extremt starka, lätta, leder elektricitet snabbt, och de kan användas som halv­ledare om man dopar dem med tillsatser av andra atomer än kol. Det experi­menteras med att använda nanotuber som fibrer, som elektriska ledare, som elek­troniska komponenter och som elektron­kanoner i platta bild­skärmar. Det finns dock farhågor om att nanotuberna kan utgöra en hälsofara, efter­som de kan tränga in i kroppens vävnader ungefär som asbest­fibrer.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]

urban miner

”stadsmetallutvinnare” – en som ut­vinner värde­fulla metaller ur elektronik­skrot: urban mining. Även: skrot­samlare, burk­samlare.

[material] [ändrad 15 oktober 2019]

bandgap

en egenskap som förklarar varför ämnen är elektriskt ledande, isolerande eller halvledande. – Elek­triskt ledande ämnen, som metaller, saknar bandgap. Isolerande ämnen har ett stort bandgap och halvledare har ett litet bandgap. – Bandgapet är en tänkt zon bland elektroner med olika energinivåer. Närmare bestämt är det ett inter­vall med energinivåer som är ”förbjud­na” för elektronerna. I ett elektriskt ledande ämne finns inget bandgap. Därför kan elektroner med låg energi­nivå fånga upp energi och få hög energi­nivå. Och om de får tillräck­ligt hög energi­nivå kan de bli del av en elektrisk ström. I ett isolerand­e ämne (dielektrikum) är band­gapet så stort att elektroner med låg energinivå inte kan ta upp så mycket energi att de kan hoppa förbi bandgapet. Och i halvledare är band­gapet mindre, vilket gör att elektroner med låg energi­nivå under vissa om­ständig­heter kan höja sin energi­nivå och göra materi­alet elektriskt ledande. Under andra omständigheter är samma ämne isolerande. – På engelska: bandgap eller band gap.

[material] [ändrad 23 september 2020]

Liquidmetal

varumärke för en metallegering som kan få en glas­liknande struktur. – Liquidmetal är sammansatt av av zirkonium, titan, koppar, nickel och beryllium. Om legeringen hastigt kyls ner från flytande tillstånd bildar den inte, som vanliga metaller, kristaller, utan den får så kallad amorf form. Det innebär att materialet påminner om glas. Det blir extremt hårt och får en mycket slät yta. Till­verkning av föremål i Liquid­metal är dock besvärlig, eftersom det måste ske snabbt och i vakuum. Materialet Liquidmetal är patenterat av företaget Liquidmetal technologies, se liquidmetal.com. Apple har avtal om exklusiv rätt att använda Liquidmetal i sådana produkter som Apple till­verkar. Hittills (2019) har det inte kommit några sådana produkter, vilket kan bero på svårigheter att tillverka komponenter i Liquid­metal i stor skala. – Läs också om den smarta mobilen Turing Phone† och liquidmorphium.

[material] [ändrad 2 juli 2019]

magnetiskt trä

(magnetic wood) – trä som inte släpper igenom mobiltelefonsamtal och andra radiosignaler därför att det har impregnerats med magnetiska partiklar. Magnetiskt trä uppfanns 2001 av den japanska forskaren Hideo OkaIwate‑universitetet. – Se denna artikel.

[material] [mobilt] [ändrad 11 januari 2020]

silicon

engelska för kisel, det vanligaste materialet för tillverkning av transistorer. – Kisel är ett grundämne med beteckningen Si och ingår bland annat i vanlig sand i formen kiseloxid. Genom att man dopar kisel (tillsätter små mängder av andra ämnen) blir det en halvledare. – Silicon uttalas ”SILLI‑ken”. Det bör inte förväxlas med silicone, som betyder silikon, och som uttalas ”silli‑KOUN”. – Strained silicon – uttänjt kisel – kisel som behandlats för att klara högre strömstyrkor. Används vid tillverkning av chipp med mycket små detaljer. Kiseldetaljerna behandlas med ett speciellt ämne så att de bokstavligen tänjs ut. – Läs också om silicen.

[fysik] [processorer] [ändrad 16 augusti 2021]

silicen

form av kisel där molekylerna utgörs av stora höns­näts­liknande mönster. Det liknar alltså fullerener, som grafen, men fulle­rener består av kol­atomer och silicener av kisel­atomer. Silicen upptäcktes 2012. Materialet kan på sikt bli användbart i elek­tro­niska kretsar. – Läs också om stanen.

[material] [ändrad 21 maj 2018]