Kategori: matematik

simulering

efterliknande av eller beräkning av  händelseförlopp i den fysiska världen. – Simulering används som ersättning för experiment, som test eller som del av utbildning. Man använder algoritmer och värden som så noga som möjligt beskriver förlopp och egenskaper i yttervärlden. Syftet är att utforska förlopp i den fysiska världen utan att behöva iscensätta dem i verkligheten, vilket kan vara omöjligt, alltför riskabelt eller för kostsamt. – Matematiska simuleringar är beräkningar som får ett utfall i sifferform, men simuleringar kan också iscensättas på ett åskådligt sätt med bilder, ljud och andra medel. Det behöver inte göras med datorprogram. – Mer i Rikstermbanken (länk). – Simulering ska inte förväxlas med emulering och virtualisering.

[matematik] [mjukvara] [ändrad 6 oktober 2020

signifikanta siffror

de siffror från ett tal som räcker för att ge tillräcklig noggrannhet vid beräkningar; de siffror som blir kvar efter avrundning. – Signifikanta siffror kallas också för värdesiffor. Exempel: 3,14 är talet pi med tre signifikanta siffror (men i själva verket har pi som bekant ett oändligt antal siffror). Nollor i början eller i slutet av talet kan vara signifikanta, beroende på hur talet har räknats fram och hur talet ska användas. (Nollorna i 1 000 är signifikanta om det är viktigt att talet står för exakt tusen – inte 999 eller 1 001 – men inte om man menar ungefär tusen.) De signifikanta siffrorna är vad som brukar anges i mantissan vid flyttalsberäkningar. – På engelska: significant figures eller significant digits.

[matematik] [ändrad 11 augusti 2021]

rationella tal

tal som kan skrivas som allmänna bråk, inklusive heltal, eftersom de också kan skrivas som allmänna bråk (heltalet 2 kan skrivas som 2/1, 4/2, 6/3…). Decimalbråk kan skrivas om som allmänna bråk (0,5 är lika med 5/10), och är alltså också rationella tal. – På engelska: rational numbers. – Alternativet är irrationella tal.

[tal] [ändrad 7 september 2020]

reella tal

sammanfattande term för heltal, rationella tal (bråk) och irrationella tal. Det är de tal som förekommer i vanliga matematiska beräkningar. När matematiker talar om tal menar de ofta reella tal. – Reella tal kan skrivas med siffror, även om de irrationella talen måste avrundas. Man kan också säga att de reella talen kan visas som punkter på tallinjen – de kan ordnas i storleksordning, men det går inte ens i teorin att ordna alla reella tal i storleksordning. Det finns nämligen inget sätt att generera alla reella tal. – På engelska: real numbers. – Reella tal har fått sitt namn i efterhand som motpart till de så kallade imaginära talen. – De beräkningsbara talen är en delmängd av de reella talen.

[tal] [ändrad 11 oktober 2018]

procent

hundradel – skilj mellan procent och procentenhet. En ökning från fem procent till åtta procent är en ökning med tre procentenheter. Men det är en ökning med 60 procent. – Procenttecknet % används i programmering i olika betydelser, se Wikipedia. – Skrivregler: i tidningsartiklar och berättande text bör man inte använda procenttecken, utan skriva ut ordet procent. Undantag är facktexter, där det nämns många procentsatser, samt tabeller. När man använder procenttecken bör det skrivas med ett fast ordmellanrum efter siffrorna, till exempel 42 %.

[matematik] [tecken] [ändrad 11 september 2019]