Netscape Communicator

en programsvit för internetkommunikation, lanserad 1997 av Netscape, avvecklad efter 2002. – Netscape Communicator bestod av webbläsaren Navigator, ett e-postprogram, en Usenet-klient, adressbok, kalender och program för gemensamt arbete. – Den sista versionen var Netscape Communicator 4.0 från augusti 2002. – Mozilla fortsatte att utveckla programsviten under namnet Application Suite. Den lades ner 2006. Den vidareutvecklas i sin tur av en annan grupp under namnet SeaMonkey. – Netscape Communicator fick oväntad uppmärksamhet vid årsskiftet 2020–2021 då det uppdagades att Brexit-avtalet mellan EU och Storbritannien innehöll referenser till Netscape Communicator och till annan föråldrad teknik – se artikel från BBC.

[inaktuellt] [kuriosa] [programsviter] [6 januari 2021]

CloudReady

ett operativsystem som är baserat på Chrome OS och är avsett för installation på gamla persondatorer (PC). – Eftersom Chrome OS bara kör webbaserade applikationer behöver operativsystemet mindre datorkapacitet än Windows, och därför kan datorer som annars skulle utmönstras klara att köra CloudReady. – CloudReady utvecklas av företaget Neverware (neverware.com) och lanserades 2015. I december 2020 köptes Neverware av Google (se blogginlägg).

[linux] [17 december 2020]

Google Workspace

en webbaserad programsvit från Google, avsedd för företag och hemarbete. Hette G Suite fram till oktober 2020. – Google Workspace innehåller kontorsprogram och program för kommunikation och sam­arbete. Alla program körs i webbläsare. Allt sparas i Googles moln. – Google Workspace är en avgiftsbelagd tjänst, men programmen som ingår kan användas gratis var för sig. I den avgiftsbelagda tjänsten ingår bland annat support och säkerhetsåtgärder. – Fram till september 2016 hette det Google Apps, sedan G Suite fram till oktober 2020. – Se workspace.google.com.

[programsviter] [ändrad 8 oktober 2020]

GID

  1. group identifier – gruppidentifierare – i Unix: nummer som står för grupper av användare. Varje användare i ett Unix-system tillhör en eller flera grupper. Det används för access till olika resurser – se rättigheter. Numren är utformade på olika sätt i olika system;
  2. GiD – ett program för digitala simuleringar, utvecklat 1998 på forskningscentret CIMNE (cimne.com) i Barcelona. – Se gidhome.com;
  3. .gid – global index file – ett filformat i Windows. Det infördes i Windows 95† och Windows 98† som ett komplement till hjälpfilerna. Syftet är att göra det lättare att hitta rätt hjälpfil. .gid-filer kan tas bort utan problem, men de återskapas när användaren använder hjälpfunktionen.

[applikationer] [filformat] [förkortningar på G] [unix] [windows] [5 oktober 2020]

sudo

ett program som i Unixkompatibla operativsystem ger användare möjlighet att köra program med en annan användares behörighet – vanligtvis administratören (superuser). Alltså med högre, eller annan, behörighet än vad användaren annars har. Användaren måste logga in med sitt eget konto, och i inställningarna för sudo finns en förteckning över vilka användare som får använda sudo och vad de får göra. Detta ger högre säkerhet än om man skulle låta samma användare logga in direkt på administratörskontot. – Den första versionen av sudo skrevs runt 1980 av Robert Coggeshall and Cliff Spencer. – sudo, som skrivs med liten begynnelsebokstav, är kort för superuser do, alternativt substitute user do. (Do är en instruktion som betyder ”gör detta”.)

[förkortningar på S] [inloggning] [unix] [24 september 2020]

plattformsoberoende

om program, programspråk och tjänster: som inte är bunden till en bestämd plattform. Med plattform menas ofta, men inte alltid, operativsystem. Programspråket Java kan till exempel kallas för plattformsoberoende, eftersom program som är skrivna i Java kan köras på många slags datorer och operativsystem (förutsatt att de har Java virtual machine eller en likvärdig virtuell maskin – som visserligen också kan ses som en plattform). Programspråket C, liksom många andra programspråk, brukar också betraktas som plattformsoberoende – program skrivna i C kan kompileras för i princip vilket operativsystem som helst. HTML är definitionsmässigt plattformsoberoende. Maskinkod är däremot motsatsen till plattformsoberoende – den fungerar enbart på den processor som den är skriven för. – Plattformsoberoende förutsätter abstraktion – koden för programmet, programspråket eller tjänsten beskriver vad som ska göras, inte hur det ska göras, på ett sätt som kan översättas till olika plattformars instruktionsuppsättningar. – Något som är totalt plattformsoberoende torde inte existera. – På engelska: platform independent.

[it-system] [operativsystem] [15 september 2020]

app mandate

appobligatorium, obligatorisk app, apptvång – några amerikanska universitets regel att alla studenter måste ha appar som kartlägger och förebygger möjlig smittspridning med Covid 19‑virus. Sådana appar kartlägger bärarens rörelser och varnar om hon kommer i närheten av möjliga smittbärare. De kan också i efterhand spåra en smittbärares kontakter. Tvång att installera sådana appar har kommit inför höstterminen 2020. Det har kritiserats, bland annat för att studenterna åläggs installera apparna utan att få information om exakt hur de används och vad som händer med insamlade data – apparna kan kartlägga andra aktiviteter – och för att det förutsätts att alla studenter har smarta mobiler som de alltid bär på sig och som ständigt är påslagna och laddade. – Se artikel på EFF:s webbsidor: länk.

[appar] [hälsa] [kartläggning] [personlig integritet] [ändrad 23 september 2020]