mjukt bindestreck

i ordbehandling: markering av var ett ord kan avstavas om det behövs. Kan sättas in på en eller flera platser i ordet. (Ord-be-hand-ling.) Om ordet behöver avstavas sätter ordbehandlingsprogrammet in ett synligt bindestreck där det finns en markering. Om det finns flera markeringar väljer programmet den sista som kan användas. Om ordet inte behöver avstavas döljs det mjuka bindestrecket normalt när texten visas på bildskärm eller skrivs ut. I många program sätter man in mjukt binde­streck genom att skriva ctrl och bindestreck samtidigt. – Kallas också för mjuk divis, diskret bindestreck, diskret divis. På engelska: discretionary hyphen eller soft hyphen (som kan misstolkas).

  • – Tips 1: I många ordbehandlingsprogram, men inte alla, kan man sätta ett mjukt bindestreck framför ett ord för att markera att det inte ska avstavas alls;
  • – Tips 2: Mjukt bindestreck fungerar bra i ordbehandlare och i program för datorstödd sidlayout, men ger inte alltid önskat resultat på webbsidor.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2017]

Office 2.0

informell beteckning på kontorsprogram som körs i webbläsare. Uttrycket var i bruk på 00‑talet. – Programmen installeras alltså inte på an­vändarens dator, utan körs i en webbläsare. Programkoden finns på en webbserver. Användaren kommer åt sina program och sina filer från vilken dator som helst. – Office 2.0 står inte för en bestämd uppsättning program, utan det kan vara vilken kom­bination av pro­gram som helst: ord­be­handlare, kalkylark, bildspels‑program och annat. – Namnet Office 2.0 an­spelar på programsviter som Microsoft Office och Apache Open Office. Siffrorna 2.0 anspelar på webb 2.0. – Ingen ”äger” namnet Office 2.0, men benämningen myntades av amerikanen Ismael Ghalimi (länk), som 2005 prövade om det gick att ersätta alla pro­gram på datorn med pro­gram som kördes över internet. Ismael Ghalimi skrev tidigare bloggen IT Redux.

[generationer] [office] [ändrad 29 mars 2023]

överlägg

(overlay network)överläggsnätverk – nätverksbaserade applikationer som körs på ett annat nät­verk, i praktiken alltid internet. Kända exempel är Skype, snabbmeddelanden och chatt. De körs på internet, men efter att användarna har loggat in behöver de inte tänka på internets adressystem. Det beror på att vanliga internetadresser, som är upp­byggda av internetdomäner som .com, .net och .se, för användarna ersätts av användarnamn. Användarnamnen översätts av överläggsapplikationer till adresser som internet kan använda, och det sker omärkligt för användarna. Överlägg använder alltså inter­net som transportnät. – Syftet med överlägg kan vara att för­enkla för användarna, men också att göra internet snabbare och tillför­litligare. – Se också Resilient overlay networks och PlanetLab.

[applikationer] [meddelanden] [nätverk] [ändrad 30 juni 2017]

Microsoft Equipt

ett avvecklat programpaket och tjänst från Microsoft, sålt 2008—2009. Bestod av program från programsviterna Microsoft Office och Student 2007, säkerhets­pro­grammet Live Onecare och tillgång till en internetbaserad tjänst för datalagring och utbyte av filer. Microsoft Equipt avvecklades 2009. – Microsoft Equipt var först känt under arbets­namnet Project Albany.

[nerlagt] [programsviter] [ändrad 17 september 2020]