Absher

en saudisk app som visar män var deras fruar och döttrar är, och varnar dem ifall någon av kvinnorna försöker lämna Saudiarabien. Appen har utvecklats av Saudiarabiens National information center och är när detta skrivs tillgänglig på Apples App Store och Google Play Store. I februari 2019 uppmanades Apple och Google av en kraftig opinionsstorm att stoppa appen.

[appar] [opinionsbildning] [politik] [13 februari 2019]

Berezin, Evelyn

Svartvitt porträtt av Evelyn Berezin.(1925–2018) – amerikansk it-pionjär och företagsledare, känd för att ha utvecklat den första datorn för ordbehandling. – Efter att ha arbetat med utveckling av stora system i datorföretag på 1950‑talet och 1960‑talet och fått flera patent konstruerade Berezin 1968 Data secretary, ett datorsystem för ordbehandling. Hon marknadsförde det som ett sätt att höja sekreterarjobbets prestige – från maskinskriverska till datoroperatör – och annonserade bland annat 1971 i första numret av den feministiska tidskriften Ms. (msmagazine.com). Rubriken var ”Death of the dead-end secretary”. (Annonsen finns på BBC:s webbsidor, en bit ner på denna sida.) 1969 startade hon företaget Redactron som hon 1976 sålde till Burroughs (numera Unisys). 1980 blev hon chef för innovationskapitalföretaget Greenhouse. Hon fick flera utmärkelser och hedersdoktorat.

[evelyn berezin] [ordbehandling] [personer] [ändrad 19 december 2018]

OpenDoc

Apples projekt på 1990-talet för att skapa ett komponentbaserat system för skapande av dokument (i bred bemärkelse). Det sågs som ett alternativ till Microsofts OLE. Grundtanken var att man i stället för kompletta applikationer, som ordbehandlare, med ett stort antal funktioner skulle använda flera små komponenter. De skulle bara göra en sak vardera (jämför med Unixfilosofin), men vara konstruerade så att de fungerade ihop och var utbytbara. Man skulle till exempel kunna välja mellan stavningskontroll från flera olika utvecklare. Projektet OpenDoc inleddes 1992 och avslutades 1997 utan att ha nått någon större framgång. – Läs mer i Wikipedia.

[applikationer] [nerlagt] [programmering] [ändrad 27 september 2018]

Shazam

  1. – en app för musikigenkänning, utvecklad av företaget med samma namn. Apple köpte Shazam i september 2018 för 400 miljoner dollar. – Appen Shazam kan köras på de flesta vanliga operativsystem och kan, förutom låtar, känna igen ljud från filmer, tv-shower och reklamfilmer. Ljudet tas upp genom mobiltelefonens eller datorns inbyggda mikrofon. Det behövs tio sekunder. Appen analyserar ljudet och fastställer ett akustiskt ”fingeravtryck” som, genom internet, jämförs med Shazams databas med elva miljoner ljudprofiler (2018). Om det blir träff informerar Shazam användaren om låtens namn, artist och album (motsvarande för annat ljud). Shazam kan också länka till låten eller videon på tjänster för strömmande musik och video. – Företaget Shazam grundades 1999. Apple lade budet på Shazam redan i december 2017, men det tog nästan nio månader innan EU:s tillsynsmyndigheter godkände köpet. – Se shazam.com. – Jämför med Soundhound;
  2. Shazam är också bland annat namnet på en film som kommer 2019 (se IMDb, länk) och en svensk blogg om serier (shazam.se).

[appar] [företag] [musik] [uppköpt] [11 september 2018]

decentraliserad applikation

decentralized application, förkortat DAppapplikation som körs i ett nätverk och som är baserad på en blockkedja. (Den kan också vara baserad på någon annan typ av distribuerad liggare.) – Ett syfte med decentraliserade applikationer är att de ska vara oberoende av något specifikt företag, annan institution eller person, och att det ska vara praktiskt taget omöjligt att manipulera den information som finns i nätverket. Med att DAppar körs i nätverk menas vanligtvis att de körs över internet, men att det krävs något slags medlemskap med användarnamn och lösenord för att man ska få delta. – Vanliga kriterier på en DApp är:

  • – att all information som behandlas lagras i en blockkedja eller annan distribuerad liggare. Informationen finns alltså i identiska exemplar hos var och en av användarna;
  • – att den är skriven i öppen källkod;
  • – att alla förändringar av programkoden (algoritmen) måste godkännas genom omröstning bland användarna;
  • – att den är oberoende av företag och andra institutioner. Den är autonom;
  • – att nätverket saknar felkritisk komponent – det fungerar även om en del av nätverket har kraschat.

– Användarna interagerar med en distribuerad applikation genom klientprogram som ibland kallas för plånböcker (wallets), eftersom de först utvecklades för sparande och betalningar med bitcoin. Alla tillägg till informationen i blockkedjan måste godkännas av nätverket enligt det programmerade regelverket innan de läggs till blockkedjan. Det går i princip inte att ändra eller stryka det som finns i blockkedjan, man kan bara lägga till. Distribuerade applikationer används dels för betalningar, vanligtvis med kryptovalutor (men Ripple, till exempel, hanterar också betalningar med vanliga valutor), dels för hantering av dokument och andra digitala tillgångar. Alla nätverk för kryptovalutor kan ses som decentraliserade applikationer. Smarta kontrakt är en särskild typ av distribuerade applikationer. – Benämningen decentraliserad applikation används ibland också om applikationer som inte bygger på en blockkedja, men som har en decentraliserad struktur, till exempel BitTorrent.

[applikationer] [blockkedjor] [14 maj 2018]

Chrome app

Google Chrome app – program som startas från webbläsaren Chrome eller i operativsystemet Chrome OS. (Avvecklades i december 2017, se nedan.) Programmen startas från webbläsaren, men ser därefter ut som vanliga program för persondatorer – de saknar till exempel webbläsarnas typiska list. – Google intro­du­ce­rade Chrome apps 2010. De fanns för ner­ladd­ning i Chrome web store (länk). Men 2016 meddelade Google att Chrome apps för Linux, Mac och Windows skulle avvecklas (se blogginlägg), och i december 2017 togs Chrome apps bort från Chrome web store. Motiveringen var att nästan ingen laddade ner dem.

[appar] [nerlagt] [webbläsare] [8 december 2017]

thick app

fet app eller tjock appapp som körs mest på klientsidan, alltså på den mobiltelefon eller surfplatta som appen är installerad på. Alternativet är en thin app, tunn app, som förutsätter att huvuddelen av körningen görs på en server via internet. – Benämningarna anknyter till tunn klient och fet klient i klient-server-system.

[appar] [9 augusti 2017]