användarberättelse

(user story) – i programutveckling: beskrivning i naturligt språk av en eller flera funktioner i ett program. Användarberättelser skrivs av medarbetare i ett projekt och kan läggas till när som helst under projektet. Beskrivningen görs oftast från slutanvändarens perspektiv, därav namnet. Varje användarberättelse är kort, ofta bara en mening (”Som chef / personalansvarig / säljare … vill jag kunna göra / se X.”) Syftet är att underlätta dialog mellan projektarbetarna. – Uttrycket user story har använts sedan slutet av 1990‑talet. Det blev spritt som ett inslag i extremprogrammering och används mycket i agil programmering och DevOps. – En utförlig beskrivning av användarberättelser finns i Wikipedia. – Jämför med användningsfall.

[systemutveckling] [28 maj 2020]

T&M

time and materials. – I kontrakt: uppdragsgivaren betalar utföraren per timme och för använt material. På svenska: löpande räkning.

[förkortningar på T] [projektarbete] [4 november 2019]

projektering

  1. – utredning och förberedelse för genomförandet av ett projekt. Projektering förutsätter att projektets mål är fastställt. Att projektera kan omfatta att utreda ifall projektet är genomförbart, ifall målen måste ändras och vad som krävs för att inleda realiseringen av projektet (till exempel personalresurser, kostnader, tidsåtgång, material, avtal, licenser). – På engelska talar man om project planning eller bara planning;
  2. – annat ord för projektion eller projicering. Använd hellre de orden. Lista över olika betydelser finns i Wikipedia.

[projektarbete] [språktips] [18 december 2018]

grindprocess

i projektarbete: arbetsgång där projektet delas upp i faser och där varje fas ska vara avklarad innan man börjar med nästa fas. Vattenfallsmetoden inom systemutveckling är ett känt exempel på grindprocesser. – Grindprocess är en försvenskning av engelska gated process, även: phase‑gate process.

[projektarbete] [11 december 2018]

suboptimering

problemlösning som inte är bästa tänkbara ur alla relevanta aspekter. Den kan lösa en del av problemet på bästa tänkbara sätt, men ha dåliga lösningar på andra delar. Man kan till exempel göra ett datornätverk extremt säkert, men om det samtidigt är så långsamt och krångligt att ingen vill använda det kan man tala om suboptimering. Man kan också ha utgått från en kravspecifikation som, genom att vara onödigt detaljerad, utesluter den bästa lösningen. En annan förklaring är att man under problemlösningen inledningsvis har fått goda resultat med ett visst angreppssätt, och därför har fortsatt i samma riktning, när man i själva verket borde ha valt ett annat angreppssätt. – På engelska: suboptimization. – Se också optimering och girig algoritm.

[projektarbete] [ändrad 17 september 2019]