produktionssättning

att göra ett system klart att användas i produktion. – Användarna ska kunna börja använda systemet när produktionssättningen är klar. Det förutsätter att man har gjort alla inställningar och anslutningar som behövs för att systemet ska fungera i produktionsmiljön. Produktionssättning kan gälla helt nya system eller uppgraderingar. (Med produktion menas inte nödvändigtvis varuproduktion, utan allt slags arbete.) – Man skiljer ibland mellan produktionssättning och driftsättning, men ibland används orden som om de var utbytbara. Man kan också säga att produktionssättning är sista steget i driftsättning, som också omfattar testning samt planering och genomförande av flytten. Produktionssättningen innefattar alltså sådant som att koppla in sladdar, göra inställningar och att förse utrustning med förbrukningsmaterial. Det kan göras med nyanskaffad utrustning eller med befintlig utrustning efter ett avbrott. – På engelska: start of operation, going live, deployment.

[systemutveckling] [ändrad 5 juli 2020]

användarberättelse

(user story) – i programutveckling: beskrivning i naturligt språk av en eller flera funktioner i ett program. Användarberättelser skrivs av medarbetare i ett projekt och kan läggas till när som helst under projektet. Beskrivningen görs oftast från slutanvändarens perspektiv, därav namnet. Varje användarberättelse är kort, ofta bara en mening (”Som chef / personalansvarig / säljare … vill jag kunna göra / se X.”) Syftet är att underlätta dialog mellan projektarbetarna. – Uttrycket user story har använts sedan slutet av 1990‑talet. Det blev spritt som ett inslag i extremprogrammering och används mycket i agil programmering och DevOps. – En utförlig beskrivning av användarberättelser finns i Wikipedia. – Jämför med användningsfall.

[systemutveckling] [28 maj 2020]

T&M

time and materials. – I kontrakt: uppdragsgivaren betalar utföraren per timme och för använt material. På svenska: löpande räkning.

[förkortningar på T] [projektarbete] [4 november 2019]

kodfrys

stopp för ändringar i koden i programutveckling. Man fryser koden. Det görs när programmet ska paketeras för leverans. När det är avklarat kan man tillåta ändringar igen. Man kan också frysa koden inför testning, i synnerhet säkerhetstestning, eftersom det är viktigt att veta exakt vilket bygge av programmet som testas. – I svagare betydelse talar man ibland om frysning när det är bestämt att inga nya funktioner får läggas till. – På engelska: code freeze eller bara freeze; på svenska också: kodfrysning.

[programmering] [11 oktober 2019]