konfliktmineraler

mineraler som utvinns i områden där det pågår väpnade konflikter. – Försäljning av konfliktmineraler bidrar till att finansiera en av parterna i konflikten, eller båda; tvångsarbete är vanligt och arbetsförhållan­de­na är ofta omänskliga. – Som konfliktmineraler räknas guld, tantal, tenn och volfram. De kallas i branschen för 3TG – tantalum, tin, tungsten, gold. – Det mest kända området där konfliktmineraler utvinns är Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa). Mineralerna är efterfrågade i elektronikindustrin: framför allt behövs de i mobiltelefoner. – På engelska: conflict minerals. – I USA stiftades 2010 en lag (se detta faktablad, borttaget, men finns kvar på Internet Archive – länk) som ålägger industrin att redovisa och, om möjligt, minska användningen av konfliktmineraler. Den uppges ha minskat de stridande gruppernas intäkter med 65 procent. Men 2017 uppgavs att president Donald Trump ville avskaffa lagen, vilket bland andra Apple och Intel motsatte sig. Se detta meddelande. Lagen avskaffades inte, men en domstol fastställde att en av bestämmelserna i lagen inte skulle gälla. – Se denna uppdatering från 2021 från National Law Review. – EU röstade i maj 2017 igenom Conflict minerals regulation, en lag som i stort sett förbjuder import av konfliktmineraler till EU, se denna länk. Den trädde i kraft den 1 januari 2021.

[elektronik] [material] [mobilt] [politik] [ändrad 30 juli 2021]

inplacering

(placement) – inom data- och telekom: det att ett företag placerar utrustning i ett annat företags utrymmen. – Inplacering kan göras av praktiska skäl, som när en mobiloperatör placerar sina antenner på en annan operatörs master i stället för att sätta upp egna master. Det kan också göras för att kundföretaget hyr in sig på värdföretagets infrastruktur eller andra resurser, till exempel kopplar in sig på värdens optiska fibernät, och därför behöver fysisk åtkomst till värdens utrustning. – Se också samlokalisering (colocation).

[datakommunikation] [telekom] [ändrad 18 februari 2017]

abonnentväxel

telefonväxel som en organisation har för att koppla samtal mellan anknytningar hos organisationen och det allmänna telenätet samt internt mellan anknytningar. – Äldre abonnentväxlar var manuella. Alla inkommande samtal kopplades av en telefonist med stickproppar i en så kallad proppväxel. Även samtal inom organisationen kopplades på det sättet. Nyare är automat­iska och kräver ingen telefonist i de flesta fall. Nyare telefonväxlar kan också vara helt mjukvarubaserade, så att de kan köras på en vanlig server (se till exempel Asterisk) eller körs genom en tjänst i molnet. – På engelska talar man om public automatic branch exchange, förkortat PABX, eller public branch exchange, förkortat PBX. Tillägget automatic anses ofta överflödigt, liksom automatisk på svenska.

[telefoni] [ändrad 16 februari 2017]

frekvensaggregering

(carrier aggregation, förkortat CA) – överföring av meddelande i mobilnät på flera näraliggande frekvenser samtidigt. Detta används i 4g för att öka kapaciteten när det behövs för ett visst meddelande. Det kan till exempel gälla video. (Carrier betyder här bärfrekvens.) – Bakgrund: När man säger att mobiltelefoni sänds på en viss radiofrekvens, till exempel på 900 megahertz, är det en förenkling. I själva verket används ett band av frekvenser runt 900 megahertz, och varje samtal tilldelas en del av det bandet. Detta hanteras automatiskt av mobilnätet. Frekvenserna kan, men behöver inte ligga, intill varandra. Eftersom mobil kommunikation är paketbaserad är detta i princip enkelt: svårigheten ligger i att samordna.

[mobilt] [ändrad 14 augusti 2019]