Kategori: betalningar

PSD 2

EU:s andra betaltjänstdirektiv. – Målet för direktivet är att skapa en gemensam europeisk marknad för betaltjänster: det ska inte vara svårare att skicka pengar från Sverige till någon i Grekland än till någon i Örebro. Ett annat mål är att öppna bankerna för fristående betaltjänster. Man ska kunna ha sina pengar på en bank, men betala räkningar med en betaltjänst som den banken inte har något att göra med – men med pengarna som man har på den banken. – Se open banking (öppna banktjänster). – PSD 2 röstades igenom av Europeiska unionens råd i november 2015, och gäller i EU:s medlemsländer från januari 2018. – PSD står för Payment services directive. PSD 2 är en vidareutveck­ling av den första PSD från 2007. Den svenska tillämpningen av direktivet är betaltjänstlagen. – Mer på EU:s webbsidor och på Finansinspektionens webbsidor. – I september 2019 infördes i Sverige, som konsekvens av PSD 2, strängare regler för betalning med kontokort. Med undantag för betalning av mycket små belopp krävs stark autentisering – se information på Finansinspektionens webbsidor. Reglerna påverkar främst köp över internet och telefon där man intill dess har kunnat betala genom att uppge sitt kontokortsnummer och CVV‑numret. Det räcker alltså inte längre.

[betalningar] [eu] [förkortningar på P] [ändrad 1 juli 2020]

liggare

(ledger) – förteckning över händelser införda i den ordning de inträffar. Ofta: lista över ekonomiska transaktioner eller andra transaktioner. – Tillförlitliga liggare är nödvändiga i alla system som hanterar betalningar och andra transaktioner. Den kronologiska ordningen är dels praktiskt betingad – händelserna skrivs upp när de inträffar i tur och ordning –, dels ett sätt att försvåra manipulation i efterhand. Längst ner på varje sida summeras beloppen och summan förs sedan in överst på nästa sida. – I bokföring talar man om huvudbok (general ledger). En huvud­bok innehåller alla företagets transaktioner ordnade efter konto, och för varje konto i tidsordning. – En liggare i allmän betydelse är ungefär samma sak som en logg, ett ord som först användes till sjöss. Men en logg är en förteckning över händelser, inte penningtransaktioner. – Blockkedjor kan ses som ett slags liggare, se distribuerad liggare. – Ordet: En liggare var från början en bok som låg uppslagen hela tiden för att man lätt skulle kunna skriva i den.

[betalningar] [blockkedjor] [företag och ekonomi] [ändrad 13 maj 2020]

Corda

ett projekt som utvecklar en standard för distribuerade liggare. Alltså ett sätt att dokumentera och verifiera transaktioner så att det blir praktiskt taget omöjligt att förfalska information om dem. Detta har uppfattats som om Cordas teknik var baserad på blockkedjor. – Utvecklingen av Corda inleddes 2016 och stöds av ett internationellt konsortium av 73 banker, finansföretag och försäkringsbolag. Samarbetet bygger på tanken att ingen vinner på att varje företag utvecklar en egen version av den dis­tri­bu­erade liggaren. Utvecklingsarbetet görs av det amerikanska företaget R3 (r3.com). Resultatet ska offentliggöras med öppen källkod. – I början av 2017 ”avslöjades” det att Corda inte använder riktig blockkedjeteknik, vilket Corda besvarade med att organisationen aldrig hade påstått att den gjorde det. – Se corda.net.

[betalningar] [blockkedjor] [it-säkerhet] [ändrad 16 januari 2021]