EU-organ som ska se till att Dataskyddsförordningen tillämpas på ett enhetligt sätt i unionen. Europeiska dataskyddsstyrelsen började verka när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018, och består av en representant för datatillsynsmyndigheten i varje medlemsland (i Sverige Integritetsskyddsmyndigheten) samt av Europeiska datatillsynsmannen. – På engelska: European data protection board, EDPB. (Europeiska dataskyddsstyrelsen ersätter Artikel 29-gruppen†.) – Se edpb.europa.eu.
[dataskydd] [eu] [eu-myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
en utredning med uppgift att föreslå anpassningar och kompletteringar av svensk lag betingade av EU:s Dataskyddsförordning. – Dataskyddsutredningen tillsattes av regeringen i februari 2016 och lade fram sitt betänkande den 12 maj 2017. Betänkandet hette Ny dataskyddslag och hade nummer SOU 2017:39 (SOU=Statens offentliga utredningar). Utredningen föreslog bland annat en ny lag, Dataskyddslagen. Den trädde i kraft den 25 maj 2018. Betänkandet kan laddas ner här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 126 januari 2023]
kortnamn på svensk lag med bestämmelser som kompletterar EU:s Dataskyddsförordning. Lagen bygger på en utredning som lades fram i maj 2017 av Dataskyddsutredningen. Förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft den 25 maj 2018. Lagens fullständiga namn är Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Lagtexten finns här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
(PUF) – tidigare: svenska bestämmelser som kompletterade Personuppgiftslagen† (PuL). Bestämmelserna utfärdades 1998 av regeringen. Texten finns här. – Personuppgiftsförordningen upphörde att gälla när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018. Den ersatte då PuL.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]
en svensk lag som reglerar användning av personuppgifter vid brottsbekämpning, i brottmål och straff. – Brottsdatalagen är en tillämpning av 2016 års dataskyddsdirektiv från EU – fullständigt namn: EU:s direktiv om skydd av personuppgifter vid brottsbekämpning, brottmålshantering och straffverkställighet. Den svenska texten till EU‑direktivet finns här. Riksdagen antog lagen i juni 2018 – se riksdagens webbsidor.
[lagar] [personuppgifter] [ändrad 9 september 2021]
ett utslag i EU-domstolen som säger att en myndighet inte får överlämna uppgifter om en person till en annan myndighet utan den berörda personens tillstånd. Utslaget väntas få konsekvenser för hanteringen av personuppgifter i EU‑länderna. – Domstolens utslag kom i oktober 2015 och gällde den rumänska medborgaren Smaranda Bara. Hon hade gått till domstol därför att rumänska skatteverket utan att fråga henne om lov hade överlämnat uppgifter om henne till den rumänska försäkringskassan, som sedan krävde henne på förfallna sjukförsäkringsavgifter. EU‑domstolens utslag var att överlämnandet av personuppgifter inte var förenligt med EU‑rätten. – Se domstolens utslag.
[eu][personuppgifter] [rättsfall] [6 april 2017]
en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personuppgifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhetliga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgifterna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.
[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]