Batterygate

Apples begränsning av prestanda på äldre modeller av iPhone. Många tror att Apple gör det för att få kunderna att köpa nyare modeller. Begränsningarna installeras genom uppgraderingar av operativsystemet iOS. Apple har hävdat att prestanda begränsas för att operativsystemet ska förbli stabilt när gamla batterier försämras. Kritiker anmärkte att det vore bättre om Apple sänkte priset för byte av batterier, vilket Apple senare också gjorde. Försämringarna uppmärksammades först 2016. – I februari 2020 dömde en fransk domstol Apple att betala 25 miljoner euro i böter för att avsiktligt ha gjort telefonerna långsammare. I slutet av samma månad dömdes Apple i en domstol i Kalifornien att betala 25 dollar till varje ägare av iPhone i serierna 6 och 7 som har installerat iOS version 10.2.1 eller senare. 

[gate] [mobiltelefoner] [prestanda] [rättsfall] [10 mars 2020]

Tiptapp

en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 ligger ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp får tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänstlänk.

[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]

QuadrigaCX

ett kanadensiskt företag som handlade med kryptovalutor. – I början av 2019 blev det känt att företagets kunder inte kunde få ut sina deponerade tillgångar, värderade till sammanlagt 250 miljoner dollar. Orsaken var att företagets grundare och vd, Gerald Cotten, plötsligt hade avlidit i slutet av december 2018, och bara han kände till lösenordet till QuadrigaCX ”kalla plånbok” – enkelt uttryckt det krypterade konto där kryptovalutorna lagrades. Det var främst bitcoin och ether. Företaget ansökte om konkursskydd och i april 2019 sattes det i konkurs. – Det oväntade dödsfallet har gett upphov till spekulationer, till exempel om att dödsfallet skulle vara bluff. Inget sådant har bevisats. – I mars 2019 upptäckte revisorer från Ernst & Young att det inte fanns några pengar på fem av de sex ”plånböcker” som QuadrigaCX hade. På den sjätte fanns motsvarande 500 000 dollar, som uppges ha betalats in av misstag (se denna rapport). – Se quadrigacxtrustee.com.

[företag] [kryptovalutor] [nerlagt] [rättsfall och skandaler] [ändrad 17 september 2019]

Dreamfilm

en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd, och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. – Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se domslut) (länken nere, domens nummer är 226-15 från 2017). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. – Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. – Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 7 oktober 2019]

McKinnon, Gary

(1966) – en skotsk hackare och systemadministratör som 2002 beskylldes för allvarliga sabotage mot USA:s krigsmakt. Själv påstod han att han avslöjade krigsmaktens dåliga it‑säkerhet. Han sade sig också ha letat efter hemlighållen information om UFO:n, utomjordingar och så kallad fri energi. Enligt USA hade McKinnon bland annat gjort flera tusen av krigsmaktens datorer oanvändbara och förhindrat leveranser av ammunition. Han häktades i sin frånvaro i USA hösten 2002, men fick vara på fri fot i Storbritannien. Polisen i Storbritannien beslagtog dock hans dator. Efter omfattande juridiska förhandlingar om utlämning till USA stoppade Storbritanniens dåvarande inrikesminister Theresa May (senare premiärminister) utlämningen med hänvisning till McKinnons hälsa och självmordsrisk. Han uppgavs ha Aspergers syndrom och vara svårt deprimerad. – Se intervju i The Guardian. – McKinnon startade 2014 företaget Small SEO (smallseo.co.uk) som hjälper småföretag med sökmotoroptimering.

[hackare] [personer] [rättsfall] [3 augusti 2018]

Infraud

en brottslig organisation som 2010—2018 ägnade sig åt it‑brott i stor omfattning. Infraud uppges ha handlat med stulna kontokortsnummer, stulna identiteter, bankkontonummer, skadeprogram samt olaglig förmedling av betalningar. Infraud stängdes i februari 2018 då amerikansk polis grep 13 av de inblandade och åtalade 36 personer i flera länder. Initiativtagare till Infraud uppges vara ukrainaren Svjatoslav Bondarenko, känd som ”Obnon”, ”Rector” och ”Helkern”. – Se pressmeddelande från USA:s justitiedepartement.

[it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [9 februari 2018]

Damore, James

en före detta Google-anställd, avskedad efter att han i juli 2017 hade spritt ett dokument (länk) där han kritiserade Googles mångfaldspolicy. – Damore hävdade bland annat att kvinnor har medfödda egenskaper som gör dem till sämre programmerare än män. Han åberopade vetenskapliga undersökningar, som dock är omstridda. Han hävdade också att personer med vad som i USA kallas för konservativa åsikter diskrimineras på Google. Samtidigt skrev han att han var för mångfald och deltagande. Avskedandet motiverades med att han ”befäste genusstereotyper”. – I januari 2018 stämde Damore i en grupptalan Google för diskriminering av vita män med konservativa åsikter. Målet är fortfarande inte avgjort (februari 2020). Damore anmälde också avskedandet till USA:s motsvarighet till Arbetsdomstolen (National labor relations board), som avvisade hans anmälan. – I januari 2017 utgjorde kvinnor mindre än en tredjedel av Googles anställda, och inom it på Google var kvinnorna under 20 procent. 56 procent av de anställda var vita. – Se James Damores webbsidor (nere sedan augusti 2018, arkiverade) och Google-chefen Sundar Pichais meddelande till de anställda. – En annan anställd, Tim Chevalier (catamorphism.org), avskedades från Google i november 2017 för att han hade uttalat sig kränkande om andra kategorier av människor när han kritiserade Damores åsikter. Även Chevalier har stämt Google.

[arbetsmarknad] [personer] [rättsfall och skandaler] [ändrad 12 februari 2020]

Njord Law Firm

en dansk advokatbyrå som hösten 2017 skickade fem tusen kravbrev till svenskar som beskylldes för att ha laddat ner upphovsrätts-skyddade filmer genom internet utan tillstånd. – Mottagarna uppmanades att betala 4 500 kronor för att den påstådda olovliga fildelningen inte skulle tas till dom­stol. I november 2017 började Datainspektionen granska breven, eftersom de kan ses som olaglig inkassoverksamhet – räkningar som innehåller hot om rätts­liga åtgärder räknas som inkasso, och får bara skickas ut av godkända inkassoföretag. Men Datainspektionen friade senare advokatbyrån. – Konsumentverket uppmanade alla som har fått kravbreven att bestrida skriftligt om de inte vill betala (länk). Se också vad Datainspektionen skriver (länk). – Njord Law Firm (se länk) agerar på uppdrag av filmbolag och stöder sig på Ipred-lagen. Advokatbyrån har fått uppgifterna om påstådda olov­liga fildelare från internetoperatörer.

[företag] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 12 februari 2020]

Olsson, Anders R

Anders Rolf Olsson (1953—2012) – en svensk journalist med stort engagemang för yttrandefrihet. – Anders R Olsson blev 1992 som första och enda författare och journalist i Sverige förbjuden att använda dator för att skriva en bok. Förbudet motiverades med att manuskriptet innehöll personnamn och alltså ut­gjorde ett personregister. – I själva verket hade många för­fatt­a­re och journalister då redan skrivit böcker med dator, men Anders R Olsson ville pröva tillämpningen av den dåvarande Datalagen, som uppenbar­ligen hade blivit föråldrad. Han ansökte därför hos Datainspektionen, DI, att skriva boken. DI avslog hans an­sökan och förbjöd honom uttryck­ligen att skriva boken med dator. Regeringen upphävde kort därefter Datainspektion­ens beslut med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen. – Datainspek­tion­ens tolkning av dåvarande Datalagen var i princip korrekt (om man bortser från Tryckfrihetsförordningen), eftersom Datalagen behandlade alla personuppgifter i datorläsbar form på samma sätt, oavsett var de fanns och vad de skulle användas till. All behandling av personuppgifter krävde tillstånd. Lagen stiftades 1973 när inga privatpersoner hade dator, och när sådant som ordbehandling och diskussions­forum i datornätverk inte existerade i nämnvärd omfattning. Med persondatorernas genombrott på 1980-talet hade lagen i praktiken blivit omöjlig att tillämpa: tiotusentals svenskar bröt mot Datalagen varje gång de satt vid sin dator och skrev ett personnamn. – Datalagen ersattes 1998 av Personuppgiftslagen†, PUL, som gjorde uttryckliga undantag för behandling av personuppgifter för ändamål som föll under Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och som också skilde mellan strukturerade och ostukturerade person­upp­gifter. Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s dataskyddsförordning (GDPR). – Mer om Anders R Olsson i Wikipedia. – Anders R Olssons webbsidor finns bevarade på anders‑r‑olsson.se.

– In English: Anders R Olsson (1953—2012) was a Swedish writer and a champion for the freedom of speech. He has the distinction of being the only Swedish writer to be, for a short while, prohibited by the Swedish data protection authority (Datainspektionen) to use a computer for writing a book. Olsson had applied for permission to do that, but that was turned down in 1992. The Swedish government later overruled the Data protection authority’s decision, citing Olsson’s right to exercise his constitutional freedom of speech. If Olsson hadn’t applied for permission, the Data protection authority would probably have ignored him. – Olsson’s purpose was to demonstrate that the then current law of data protection was obsolete; the law, dating from 1973, prohibited all computer processing of personal data without permission, regardless of purpose. By 1992, of course, tens of thousands of Swedes broke that law daily by typing names into their computers, but the law was still on the books. – In 1998, the new Personal data act (Personuppgiftslagen) superseded the older law and allowed unlicensed processing of personal data for purposes falling under the freedom of expression. The Personal data act was in 2018 in turn superseded by EU’s General data protection act, GDPR. – For more summaries in English, click here.

[personer] [rättsfall] [tryckfrihet] [ändrad 12 februari 2020]

Equifax

ett amerikanskt kreditupplysningsföretag som under sommaren 2017 utsattes för ett jättelikt dataintrång där 143 miljoner personers data kom på av­vägar. Antalet har senare beräknats till 147,9 miljoner personer. Det är okänt vilka som låg bakom intrånget. – Equi­fax, som är ett av USA:s tre stora kreditupplysningsföretag, uppger att intrånget upptäck­tes den 29 juli 2017, då det hade på­gått i mer än två månader. Företaget offentliggjorde intrånget den 8 september 2017. – Enligt Equifax blev intrånget möjligt genom en sårbarhet i webbutveck­lings­verk­tyget Apache Struts 2. En rättelse hade publicerats den 7 mars 2017, men Equifax hade aldrig installerat den. Dataintrånget har lett till flera stämningar mot Equifax, bland annat en grupptalan med krav på 70 miljarder dollar i skadestånd, vilket uppgavs vara det största beloppet som krävts dittills i en grupptalan i USA. I en uppgörelse 2019 med Federal trade commission, FTC, gick Equifax med på att betala sammanlagt 650 miljoner dollar i skadestånd till privatpersoner och myndigheter.

[dataläckor] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall och skandaler] [ändrad 3 september 2019]