Kriminalvården

svensk myndighet med ansvar för fängelser, häkten och frivård (kriminalvarden.se); i maj 2020 ertappad med ansvarslös hantering av it‑säkerheten. Tv‑programmet TV4 Nyheterna (tv4.se/nyheterna) hade skickat mejl till myndighetens nio högsta chefer med texten att deras lösenord hade gått ut och måste förnyas. En länk för förnyelse av lösenord fanns i mejlet, men gick till en webbsida som nyhetsprogrammets undersökande reportrar bara använde för att registrera anrop. Trots att avsändaren av mejlet uppenbarligen inte fanns på Kriminalvården var det sex av nio höga chefer, inklusive kriminalvårdens säkerhetschef Kenneth Holm, som klickade på mejlet. När TV4 Nyheterna bad Kriminalvården att kommentera avslöjandet anmälde Kriminalvården tv-programmet för dataintrång. – Se TV4 Nyheternas webbsidor: länk.

– In English: The Swedish prison and probation service was in May, 2020, exposed with irresponsible handling of IT security at the agency’s top level. The news program TV4 Nyheterna had sent emails to the agency’s top executives, requesting them to renew their passwords. Although the mail obviously did not come from the agency’s IT department, six out of nine executives, including the head of security, still clicked on the link, which did nothing but register the call. When confronted by the reporters, the prison and probation service reported TV4 Nyheterna to the police for unauthorized access to its IT system. – For more summaries in English, please click on this link.

[it-säkerhet] [myndigheter] [rättsfall och skandaler] [19 maj 2020]

OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett Ponzi scheme. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och är nu (maj 2020) utlämnad till USA, där han sitter i häkte. Han anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [11 maj 2020]

Batterygate

Apples begränsning av prestanda på äldre modeller av iPhone. Många tror att Apple gör det för att få kunderna att köpa nyare modeller. Begränsningarna installeras genom uppgraderingar av operativsystemet iOS. Apple har hävdat att prestanda begränsas för att operativsystemet ska förbli stabilt när gamla batterier försämras. Kritiker anmärkte att det vore bättre om Apple sänkte priset för byte av batterier, vilket Apple senare också gjorde. Försämringarna uppmärksammades först 2016. – I februari 2020 dömde en fransk domstol Apple att betala 25 miljoner euro i böter för att avsiktligt ha gjort telefonerna långsammare. I slutet av samma månad dömdes Apple i en domstol i Kalifornien att betala 25 dollar till varje ägare av iPhone i serierna 6 och 7 som har installerat iOS version 10.2.1 eller senare.

[ord på gate] [mobiltelefoner] [prestanda] [rättsfall] [10 mars 2020]

Tiptapp

en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 ligger ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp får tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänstlänk.

[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]

QuadrigaCX

ett kanadensiskt företag som handlade med kryptovalutor. – I början av 2019 blev det känt att företagets kunder inte kunde få ut sina deponerade tillgångar, värderade till sammanlagt 250 miljoner dollar. Orsaken var att företagets grundare och vd, Gerald Cotten, plötsligt hade avlidit i slutet av december 2018, och bara han kände till lösenordet till QuadrigaCX ”kalla plånbok” – enkelt uttryckt det krypterade konto där kryptovalutorna lagrades. Det var främst bitcoin och ether. Företaget ansökte om konkursskydd och i april 2019 sattes det i konkurs. – Det oväntade dödsfallet har gett upphov till spekulationer, till exempel om att dödsfallet skulle vara bluff. Inget sådant har bevisats. – I mars 2019 upptäckte revisorer från Ernst & Young att det inte fanns några pengar på fem av de sex ”plånböcker” som QuadrigaCX hade. På den sjätte fanns motsvarande 500 000 dollar, som uppges ha betalats in av misstag (se denna rapport). – Se quadrigacxtrustee.com.

[företag] [kryptovalutor] [nerlagt] [rättsfall och skandaler] [ändrad 17 september 2019]

Dreamfilm

en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd, och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. – Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se domslut) (länken nere, domens nummer är 226-15 från 2017). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. – Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. – Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 7 oktober 2019]

McKinnon, Gary

(1966) – en skotsk hackare och systemadministratör som 2002 beskylldes för allvarliga sabotage mot USA:s krigsmakt. Själv påstod han att han avslöjade krigsmaktens dåliga it‑säkerhet. Han sade sig också ha letat efter hemlighållen information om UFO:n, utomjordingar och så kallad fri energi. Enligt USA hade McKinnon bland annat gjort flera tusen av krigsmaktens datorer oanvändbara och förhindrat leveranser av ammunition. Han häktades i sin frånvaro i USA hösten 2002, men fick vara på fri fot i Storbritannien. Polisen i Storbritannien beslagtog dock hans dator. Efter omfattande juridiska förhandlingar om utlämning till USA stoppade Storbritanniens dåvarande inrikesminister Theresa May (senare premiärminister) utlämningen med hänvisning till McKinnons hälsa och självmordsrisk. Han uppgavs ha Aspergers syndrom och vara svårt deprimerad. – Se intervju i The Guardian. – McKinnon startade 2014 företaget Small SEO (smallseo.co.uk) som hjälper småföretag med sökmotoroptimering.

[hackare] [personer] [rättsfall] [3 augusti 2018]

Infraud

en brottslig organisation som 2010—2018 ägnade sig åt it‑brott i stor omfattning. Infraud uppges ha handlat med stulna kontokortsnummer, stulna identiteter, bankkontonummer, skadeprogram samt olaglig förmedling av betalningar. Infraud stängdes i februari 2018 då amerikansk polis grep 13 av de inblandade och åtalade 36 personer i flera länder. Initiativtagare till Infraud uppges vara ukrainaren Svjatoslav Bondarenko, känd som ”Obnon”, ”Rector” och ”Helkern”. – Se pressmeddelande från USA:s justitiedepartement.

[it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [9 februari 2018]

Damore, James

en före detta Google-anställd, avskedad efter att han i juli 2017 hade spritt ett dokument (länk) där han kritiserade Googles mångfaldspolicy. – Damore hävdade bland annat att kvinnor har medfödda egenskaper som gör dem till sämre programmerare än män. Han åberopade vetenskapliga undersökningar, som dock är omstridda. Han hävdade också att personer med vad som i USA kallas för konservativa åsikter diskrimineras på Google. Samtidigt skrev han att han var för mångfald och deltagande. Avskedandet motiverades med att han ”befäste genusstereotyper”. – I januari 2018 stämde Damore i en grupptalan Google för diskriminering av vita män med konservativa åsikter. I maj 2020 bad Damore och Google domstolen att avskriva målet efter en hemlig uppgörelse. Damore anmälde också avskedandet till USA:s motsvarighet till Arbetsdomstolen (National labor relations board), som avvisade hans anmälan. – I januari 2017 utgjorde kvinnor mindre än en tredjedel av Googles anställda, och inom it på Google var kvinnorna under 20 procent. 56 procent av de anställda var vita. – Se James Damores webbsidor (nere sedan augusti 2018, arkiverade) och Google-chefen Sundar Pichais meddelande till de anställda. – En annan anställd, Tim Chevalier (catamorphism.org), avskedades från Google i november 2017 för att han hade uttalat sig kränkande om andra kategorier av människor när han kritiserade Damores åsikter. Även Chevalier har stämt Google.

[arbetsmarknad] [personer] [rättsfall och skandaler] [ändrad 25 juni 2020]

Njord Law Firm

en dansk juristfirma som sedan hösten 2017 har skickat tusentals kravbrev till svenskar som påstås ha laddat ner upphovsrätts-skyddade filmer genom internet utan tillstånd. Ofta gällde det pornografiska filmer, se porrutpressning. – Mottagarna uppmanas att betala 4 500 kronor för att den påstådda olovliga fildelningen inte ska tas till dom­stol. I november 2017 började Datainspektionen granska breven, eftersom de kan ses som olaglig inkassoverksamhet – räkningar som innehåller hot om rätts­liga åtgärder räknas som inkasso, och får bara skickas ut av godkända inkassoföretag. Men Datainspektionen friade senare juristfirman. – Konsumentverket uppmanar alla som har fått kravbreven att bestrida skriftligt om de inte vill betala (länk). Se också vad Datainspektionen skriver (länk). – Njord Law Firm (se länk) agerar på uppdrag av filmbolag. Företaget har kunnat kräva att internetoperatörer lämnar ut namnen på de påstådda olovliga fildelarna genom att hänvisa till IPRED-lagen.

[bluff och båg] [företag] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]