– se enprocentsregeln.
Kategori: diverse-lagar
regel 34
(rule 34) – ”Om det existerar så finns det som porr.” – Regeln saknar undantag, men se regel 35. Vilka de föregående 33 Rules of the internet – se Urban Dictionary – är varierar.
[lagar] [ändrad 11 maj 2017]
regel 35
Metcalfes lag
(Metcalfe’s law) – ”Värdet av ett nätverk för varje enskild användare ökar med kvadraten på antalet användare.” – Detta anses gälla för telefonnätet, internet, järnvägar och flyg, men också för tjänsteleverantörer som kontokortsföretag. – Lagen är uppkallad efter Bob Metcalfe som formulerade den 1980 (fast då gällde den inte antalet användare, utan antalet anslutna apparater). – Artikeln ”A refutation of Metcalfes law…” av Andrew Odlyzko och Benjamin Tilly, se här. – Metcalfe kommenterar sin lag många år efteråt, se här (arkiverad). – Jämför med nätverkseffekt och comedy of the commons.
[lagar] [ändrad 2 juli 2017]
Stiglers lag
(Stigler’s law) – ”Ingen lag är uppkallad efter sin ursprungliga upptäckare.” Kallas också Stigler’s law of eponomy (Stiglers lag om uppkallande). – Lagen har namn efter den amerikanska professorn Stephen Stigler (länk). Han uppger, helt följdriktigt, att lagen upptäcktes av sociologen Robert Merton (1910—2003, länk).
[lagar] [ändrad 28 juni 2018]
lådprincipen
Dirichlets lådprincip – i matematik: om man har fler brev än brevfack, och lägger breven i brevfacken, kommer något brevfack att innehålla minst två brev. – Detta är förstås en självklarhet, men är ändå bra att ha i minnet när man ska lösa problem inom sannolikhetslära. Det är också viktigt för förståelsen av kondensat (hash). – Se till exempel kollision. – Uppkallad efter den tyska matematikern Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet (1805—1859, se Wikipedia). – Kallas också för brevfacksprincipen, på engelska the pigeonhole principle, ibland oegentligt översatt till duvslagsprincipen (pigeonhole=brevfack, ursprungligen duvslag), the drawer principle, the box principle eller Dirichlet’s principle.
[kryptering] [lagar] [sannolikhet] [ändrad 12 juli 2020]
Nyquists lag
princip som anger den lägsta samplings-frekvens som kan användas vid digital inspelning av ljud och bild. – Samplingsfrekvensen (Nyquistfrekvensen) måste vara minst dubbelt så hög som den högsta frekvens som ska spelas in (i praktiken något högre). Annars blir inte bara ljudkvaliteten lidande, det uppstår också störande bieffekter (artefakter). Till exempel samplas ljudet till en musik‑CD med en frekvens på 44 100 hertz. Det är mer än dubbelt så mycket som 20 000 hertz, vilket brukar räknas som den högsta frekvens som ett mänskligt öra kan uppfatta. Detta är en tillämpning av Nyquists lag. – Kallas också: Nyquist–Shannons samplingsteorem, Nyquistkriteriet eller bara samplingsteoremet. – Se också vikning. – Lagen formulerades av den svenskfödde vetenskapsmannen Harry Nyquist (1889—1976, se Wikipedia) som på Bell Labs samarbetade med Claude Shannon. De lade tillsammans grunden till den matematiska teorin om tele- och datakommunikation. Shannon och Nyquist formulerade principen ungefär samtidigt. – Harry Nyquist konstruerade också 1924 en fax (”telefotograf”) som sedan tillverkades av AT&T.
[datakommunikation] [fysik] [lagar] [ändrad 29 mars 2023]
fysikens fjärde lag
en föregångare till Murphys lag. Den lyder så här: ”The cussedness of the universe tends to a maximum.” (Universums jävlighet går mot maximum.)
Sods lag
(Sod’s law) – föregångare till Murphys lag. – Sods lag formuleras ibland: ”If something can go wrong, it will, and even if it can’t, it might.” – Används ofta om det som brukar kallas för ödets ironi, som att just Beethoven blev döv. – Sod är troligen ingen person, utan det är taget från uttrycket ”poor sod” (stackars sate).
[lagar] [ändrad 23 december 2017]
Muphrys lag
(Muphry’s law) – ”Om du skriver något där du anmärker på ett stavfel eller ett språkfel så kommer du att göra dig skyldig till minst ett stafvel.” – Det är en vidareutveckling av Murphys lag. Den kallas också för Law of pedantic reverberation. – Se också Skitts lag.