tty

förkortning för teletypewriter. Förkortningen tty skrivs med små bokstäver:

  1. se teleprinter. Tele­printrar användes förr som skrivare i it‑system;
  2. – i Unix av historiska skäl: benämning på det som används som terminal, alltså för inmatning av instruktioner och visning av utdata i ren textform. Ursprungligen alltså en teleprinter, numera en dator eller virtuell ter­mi­nal;
  3. – Även: hjälp­medel för döva och hörsel­skadade, se TDD.

[förkortningar på T] [hårdvara] [it-historia] [tillgängligt] [unix] [ändrad 21 augusti 2017]

Wiberg, Martin

(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skriv­bords­format. Den räknade ut mate­ma­tiska tabeller och till­verkade sam­tidigt auto­ma­tiskt gjut­formar för tryck­ning av tabell­erna. Mate­ma­tiska tabeller från Wibergs räkne­maskin trycktes och såldes i flera länder. – Wi­bergs räkne­maskin var den mest fram­gångs­rika versionen av Charles Babbages diffe­rens­maskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz.

[it-förhistoria] [martin wiberg] [personer] [ändrad 15 oktober 2018]

jacquardvävstol

Detalj av jacquardvävstol med hålkort. Från Wikipedia.

vävstol för industriellt bruk, upp­funnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard (se Wikipedia). Den paten­terades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade upp­funnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hål­­korts­­läsare, som gjorde att vävstolen auto­­ma­tiskt kunde väva för­­inställda kom­pli­­ce­­rade mönster. – Charles Babbage planerade att använda hål­kort i sin analys­maskin (en meka­nisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800-talet kon­stru­­e­rade Herman Hollerith (se Wikipedia) en hålkortsbaserad räkne­­maskin som 1890 fram­­gångs­rikt användes i folkräkningen i USA. Den upp­finningen blev början till IBM, som sålde hålkorts­maskiner de första decen­ni­erna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i data­­behand­­ling. – En hål­­korts­styrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för be­sökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.

[för- och bihistoria] [lagringsmedier] [ändrad 10 september 2017]

Lorenz SZ42

en mekanisk krypterings-apparat som Nazi­­tysk­land använde under andra världskriget. Britterna kunde från 1942 dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var in­ställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas medde­landen. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en till­sats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som an­vändes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. För­­kort­ningen SZ stod för Schlüssel­­zusatz (nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska över­kommandot i Berlin och be­fälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte för­växlas med Enigma eller med G‑skrivaren.

[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 21 september 2018]

binär

Trigram från orakel­boken Yi Jing. De kan sägas representera 0—7 med binär notation. – Källa: Wikipedia Commons.

(binary) – om talsystem: med bara två siffror, 1 och 0. Det är det talsystem som används i datorer. – Högre tal än ett skrivs med kom­bi­na­tioner av ettor och nollor: två skrivs ”10”, tre skrivs ”11”, fyra skrivs ”100” och fem blir ”101”. – Det binära tal­systemet används i datorer eftersom det är minst risk för felläsning om det bara finns två värden att välja mellan. Ett och noll representeras i kretsarna av hög och låg spänning, och för att spara energi strävar man efter att hålla den högre nivån så låg som möjligt, vilket ger lite utrymme för fler än två nivåer. – Man säger att det binära talsystemet har basen två och att det decimala har basen tio. – För­växla inte binär med digital. Binär är alterna­tivet till det decimala tal­systemet och till andra tal­system som det hexa­decimala; digital är alterna­tivet till analog. – Läs också om binära multi­pel­­prefix. – Engelska binary kan också betyda binär­kod (binary code), och binär används också på svenska i den be­tyd­el­sen. – Det binära talsystemet lär först ha föreslagits av den tyska filosofen, dip­lom­aten och veten­skaps­mannen Gott­fried Wilhelm von Leibniz (1646-1716, se Wikipedia). Han korresponderade med missionärer i Kina, och blev genom dem inspirerad av orakelstickorna i boken Yì Jīng (se Wikipedia): de kan vara antingen hela eller brutna och kombineras på alla möjliga sätt, och utgör därför ett slags binärt system. – Läs också om unär och om tvåkomplementsform.

[it-historia] [matematik] [ändrad 21 september 2018]

Wiener, Norbert

(1894—1964) – mannen bakom termen cyber­netik. – Nor­bert Wiener var ma­te­ma­tisk forskare på MIT. Under andra världs­­kriget stu­de­ra­de han styr­­system för missiler, in­tres­se­ra­de sig för prin­ciper som åter­kopp­ling samt män­ni­skans roll i systemet, och drog pa­ral­lel­ler mellan män­ni­skor och tek­niska system. Re­sul­tatet blev boken Cyber­netics: or control and com­munica­tion in the animal and the machine från 1948 (Ma­te­ria, maskiner, män­ni­skor, 1952), som gjorde cyber­netik till en mode­­veten­­skap.

[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 19 november 2017]

Babbage, Charles

Oljeporträtt av Charles Babbage.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.

engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analys­­maskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avan­cerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den på­börjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och oin­tresse bland infly­telse­­rika per­soner. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differens­maskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑års­­minnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz samt av Martin Wiberg. Någon analys­­maskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Love­lace om att skriva program (calculus plans) för analys­­maskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i mate­matik i Cambridge. Han var väl­­beställd och finansierade huvud­­delen av sin forskning med egna pengar.

[charles babbage] [it-historia] [2 december 2016]

Bletchley Park

platsen där britterna under andra världs­kriget knäckte tyskarnas kryptering. – Alan Turing arbetade under kriget på Bletchley Park, och där byggdes datorn Colossus. Bletchley Park är ett gods några tiotal kilo­meter norr om London. Numera museum. – Mer information finns på bletchleypark.org.uk. – 2018 invigdes National college of cybersecurity, en gymnasieutbild­ning i kryptologi, på Bletchley Park – se qufaro.uk.

[för- och bihistoria] [kryptering] [platser] [utbildningar] [ändrad 1 oktober 2018]

Otlet, Paul

(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyper­­dokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895 Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner register­kort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i boken Cataloging the world (länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén (länk).

[arkiv och bibliotek] [för- och bihistoria] [personer] [ändrad 6 mars 2018]

spam

  1. – obeställd e-postreklam i massutskick; skräp­post; störande med­­de­lan­den i stor mängd. – Spam är ofta reklam för por­no­­grafi, under­­medel och snabba sätt att bli rik. Medde­lan­dena har ofta avsän­dare som är svåra eller omöjliga att spåra. Det är vanligt med falska avsändaradresser. Ibland står mottagarens adress som avsändare. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda mass­­ut­skick räknas som spam, även om innehållet är seriöst och av­­sända­ren är känd. – Andra benäm­­ningar på spam är bulk mail, bulk email, junk mail, junk email (ofta bara junk) eller unsolicited commercial email, för­kortat UCE. – Spam räknas som miss­­­bruk (abuse) av inter­net. – Läs också om spam­bot och spamfilter. – Se också: bildspam, bologna, cramming, kom­men­tar­­spam, murk, pink, social spam, sping, spit, splog, squammer och nigeriabrev samt ja‑krav och nej‑krav. – Motsatsen till spam, alltså legitim e‑post, kallas ibland på engelska för ham (skinka). Irriterande men välment e‑post från folk man känner kallas ibland för bacn (för bacon) eller barfmail, på svenska kräkpost. – En ord­lista med engelska spam­­termer finns här: länk (brukar fungera);
  2. – massor med mejl från samma av­­sändare till samma mottagare kallas också för spam;
  3. – från början syftade ordet spam på ofoget att pub­li­cera samma in­lägg i många diskussionsforum (newsgroups) på inter­net. Alter­na­tivt att fylla ett dis­­kus­­sions­­forum med re­pe­ti­tiva eller irre­levanta inlägg;
  4. – försök att manipulera en sök­motors rank­ning av en webb­sida kallas också för spam, till exempel spamdexing och kommen­tarspam. – Se också splogging.
Scen ur Monty Python-sketchen om vikingar och spam. Grahan Chapman, utklädd till kvinna, säger I dont like spam till en viking.
Sketchen som gjorde spam odödligt.

– Ordet: Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. Men SPAM (länk) är sedan 1937 varu­märke för en griskötts­­konserv från det ameri­­kanska före­­taget Hormel Foods (länk). I en Monty Python‑sketch från 1970 med vikingar på en lunchservering upprepade Terry Jones, ut­klädd till ser­vi­­tris, och vi­kingarna ordet spam så ofta att det dränkte huvudpersonernas sam­tal. (Texten finns här, länk, eller se sketchen på Youtube.) En vanlig teori är att den som började kalla stö­rande meddelanden för spam tänkte på den sketchen. – Enligt en källa (länk) började det 1985 när en deltagare i ett roll­­spel på nätet skrev spam spam spam spam… tills hen blev av­­stängd. – Hormel Foods har, enligt ett borttaget meddelande på före­­tagets webb­plats (men det finns på Inter­net Archive, klicka här), accepterat att skräp­­post kallas för spam, men vill att namnet på deras konserv däremot ska skrivas SPAM.

[it-historia] [spam] [ändrad 12 oktober 2018]