Purdue enterprise reference architecture

(PERA) – en modell för beskrivning av industriella it‑system. Purdue‑modellen utvecklades runt 1990 av Theodore J Williams (1923—2013) med flera på amerikanska Purdue‑universitetet (purdue.edu). Purdue‑modellen delar upp it-system i fem lager på ett sätt som påminner om OSI‑modellen:

  • – lager 0 är de fysiska processerna i företaget;
  • – lager 1 är sensorer och andra anordningar som mäter och direkt påverkar de fysiska processerna;
  • – lager 2 är styrsystem och användargränssnitt;
  • – lager 3 är system som hanterar tillverkningsprocessen;
  • – lager 4 är affärssystem och logistik.

– Läs mer på pera.net (gammal sajt) och i denna artikel av Theodore J Williams.

[industriell it] [innovation och produktion] [24 april 2020]

Privacy International

brittisk medborgarrättsorganisation som slår vakt om rätten till skyddat privatliv och frihet från obefogad övervakning. Organisationen grundades 1990. – I januari 2019 avslöjade Privacy International att ett antal populära appar för Android skickar uppgifter om användarna till Facebook – även om användaren inte har konto på Facebook – se denna rapport. En utförlig förteckning över Privacy Internationals kampanjer och avslöjanden finns i Wikipedia. – Se privacyinternational.org.

[organisationer] [personlig integritet] [7 januari 2019]

General Magic

  1. General Magics märke.

    – ett nerlagt amerikanskt företag som på 1990‑talet arbetade på utveckla en typ av handhållen dator med trådlös datakommunikation och ett speciellt nätverk. Det blev aldrig framgångsrikt, trots att flera ledande företag backade upp satsningen: både Sony och Motorola lanserade kortlivade handhållna datorer för General Magics ope­ra­tiv­system Magic Cap OS. – General Magic grundades 1990 när det fortfarande inte var givet att internet skulle bli det allmänna datornätet, och när handhållna datorer inte var särskilt kraft­fulla. Före­taget utvecklade därför ett nätverk som kunde köras över upp­ring­da tele­fon­linjer och som hade agenter (självständigt arbetande pro­gram) som var distribuerade i nätet och som kunde flytta sig vid behov och besöka och exekveras på anslutna servrar för att samla in, bearbeta och skicka information. Programmen skulle alltså till stor del exekveras i nätet, inte på den handhållna datorn. (Om jag ville veta vilka filmer som visades på en bio skulle min handhållna dator skicka dit en agent som besökte bions server, exekverades där och hämtade informationen och sedan skickade tillbaka den till mig och min handhållna dator.) Detta programmerades med ett programspråk som hette Telescript. – Intresset för General Magics teknik minskade i mitten av 1990‑talet, bland annat för att webben och sökmotorer gjorde systemet med agenter mindre intressant. Företaget lades slutligen ner 2002. – General Magic började 1989 inom Apple som ett försök att realisera visionen Knowledge Navigator†. 1990 avknoppades General Magic från Apple. När Apple 1993 lanserade Newton†, som saknade inbyggd trådlös datakommunikation, tog det udden av intresset för General Magic. – Flera kända personer arbetade på General Magic, bland annat Andy Hertzfeld och Andy Rubin. – Läs mer i Wikipedia;

  2. – ett schweiziskt företag som har tagit över namnet – se generalmagic.com.

[företag] [it-historia] [nerlagt] [ändrad 30 november 2019]

knowledge interchange format

(KIF) – ett språk för utbyte av kunskap mellan datorprogram. Det ingick på 1990-talet i en satsning på att möjliggöra återanvändning av lagrad kunskap i format som kan behandlas av datorer, oberoende av tillämpningar. KIF skulle kunna användas för kommunikation mellan datorprogram och som mellanled i översättning mellan två olika programspråk. KIF ingick liksom KQML i amerikanska försvarsdepartementets satsning Knowledge sharing effort, KSE (inledd 1990, troligen avslutad 1993). – Arbetet utfördes på Stanford, och beskrivs i denna pdf.

[avslutat] [forskning och experimentell teknik] [informationshantering] [ändrad 19 november 2020]

IP over avian carriers

(IPoAC)IP med brevduvor – tillämpning av internetprotokollet IP med brev­duvor som fysiskt medium. – IP over avian carriers utvecklades av David Waitzman och finns beskriv­en i tre RFC, släppta den 1 april 1990 och den 1 april 1999 samt den 1 april 2011 i utför­ande för IPv6. – Linux‑användargruppen i Bergen i Norge testade tekniken 2001, och kom fram att det går långsamt, men att kapa­ci­­teten blir hög om man låter brevduvorna bära minneskort. Men man får gardera sig mot dataförlust. – Se RFC 1149, RFC 2549 och RFC 6214 samt The informal report from the RFC 1149 event (borttagen) och referat i CNet.

[djur] [internet] [kuriosa] [rfc] [ändrad 5 augusti 2021]

PenPoint

ett operativsystem för penndatorer utvecklat runt 1990 av företaget Go Corporation†. – PenPoint användes i AT&T:s penndator Eo† och i några andra penndatorer. Pen­Point var ett avancerat objektorienterat operativsystem, utvecklat direkt för penndatorer. Utvecklingen av PenPoint upphörde efter att AT&T först köpte Go 1993 och sedan efter något år slutade tillverka Eo. En bidragande orsak var Microsofts kortlivade satsning på Windows for pen computing.

[nerlagt] [operativsystem] [ändrad 9 februari 2018]

HoHoCon

en serie hackar-konferenser på 1990-talet. – Hohocon var den första öppna hackar­konferensen som välkomnade journalister och andra utom­stående. Den anordnades av organisationen Cult of the dead cow. Fem konferenser anordnades 19901994, alla i Austin i Texas och alltid strax efter jul, därav hoho.

[hackare] [konferenser] [nerlagt] [ändrad 5 juni 2019]

Loebnerpriset

tidigare: ett pris som delades ut till skaparen av datorprogram som klarade ett Turingtest. Loebnerpriset delades ut 2006–2019. – Loebnerpriset gick till upphovspersonen till datorprogram som kunde tävla mot en människa genom att i skrift svara på frågor på ett sådant sätt att en mänsklig bedömare inte kunde avgöra ifall det var en människan eller datorn som svarade. – Loebner­priset bestod dels av ett pris på 2 000 dollar plus bronsmedalj som delades ut årligen till det program som klarade sig bäst i en tävling, dels det stora priset på 100 000 dollar och en guldmedalj. Det stora priset delades aldrig ut. – Priset stiftades 1990 av Hugh Loebner (1942—2016) i sam­arbete med amerikanska Cambridge center for behavioral studies (länk). Från 2014 anordnades den årliga tävlingen av brittiska Society for artificial intelligence and simulation of behaviour, AISB (aisb.org.uk) – På engelska: the Loebner Prize. – Se också Eugene Goostman.

[ai] [inaktuellt] [utmärkelser] [ändrad 11 oktober 2021]

Dnix

ett utförande av Unix, ut­veck­lat på 1980‑talet av svenska DIAB†. – Dnix användes under namnet ABCenix i de kraftfullaste modellerna av ABC‑datorerna†. – Till skillnad från det ursprungliga Unix från AT&T var Dnix ett realtids‑operativsystem, först utvecklat för industri­ell användning. Med tiden ersattes all Unix‑kod från AT&T med DIAB:s egenutvecklade kod, vilket innebar att Dnix kunde säljas och användas utan att man behövde betala licensavgift till AT&T. – Franska Bull köpte DIAB 1990, och fortsatte under några år att sälja både Dnix och DIAB:s datorer. Ett annat företag, ISC hade också rättighet att utveckla och sälja Dnix, och fortsatte med det fram till 1997. – Se denna redogör­else för Dnix (länk).

[it-historia] [unix] [ändrad 25 oktober 2020]

DIAB

ett uppköpt svenskt företag, mest känt för att det utvecklade datorerna i ABC‑serien† och deras operativsystem. – DIAB utvecklade Unix-versionen Dnix† (även kallad D‑nix), som när den kördes på ABC‑datorer kallades för ABCenix. Företaget utvecklade också en kompilator som fortfarande utvecklas och säljs under namnet DIAB av företaget Wind River (se Wind River Linux). – DIAB grundades 1970 av Lars Karlsson. Företaget köptes 1990 av franska Bull, som fort­satte att sälja och ut­veckla datorer under varumärket DIAB i några år. – DIAB utveck­lade först hål­korts‑base­rade datorer för styrning av industriella pro­cesser, men samarbetade i slutet av 1970‑talet med Luxor† om utvecklingen av ABC‑datorn, först ABC80, senare andra mo­deller, varav de mest kraftfulla körde Unix. DIAB utvecklade också datorer som såldes under företagets eget namn. – Förkort­ningen DIAB stod för Dataindu­strier AB. – Läs mer i Historien om DIAB (länk).

[persondatorer] [it-historia] [ändrad 3 maj 2019]