ordbehandlare

  1. – program för ordbehandling. – På engelska: word processor. – Om man ska skriva programkod använder man en enkel typ av ordbehandlare, en editor;
  2. – en speciell dator som är avsedd enbart för ordbehandling. Sådana såldes på 1970‑talet och 1980‑talet, men de försvann när de ersattes av ordbehandlingsprogram för persondatorer. – Den första ordbehandlaren, Data secretary, konstruerades 1968 av Evelyn Berezin†.

[ordbehandling] [ändrad 19 december 2018]

NLS

(förkortning av online system) – en användar­miljö med grafiskt användargräns­snitt, mus och videokonferens, utvecklat på 1960‑talet av Douglas Engelbart†. Det visades upp 1968 i San Francisco på ”The mother of all demos”. – NLS hade, förutom tangent­bord och mus, en liten klaviatur med fem tangenter som användaren behövde lära sig hantera för att kunna styra maskinen. (En video av demonstrationen finns på denna länk.) – NLS var så långt före sin tid att det inte togs på allvar, utom av de forskare som senare anställdes på Xerox PARC och där utveck­lade persondatorn Xerox Alto. Den hade en del av NLS funk­tioner. – NLS bytte senare namn till Augment, ibland kallat NLS/Augment. – Läs mer på Doug Engelbart Institute (länk) och i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry av John Markoff.

[förkortningar på N] [grafiskt användargränssnitt] [it-historia] [ändrad 10 oktober 2018]

Knuth, Don

Porträtt av Don Knuth.
Don Knuth. Foto: Stanford

(1938) – framstående forskare i datorveten­skap, professor vid Stan­ford. – Don Knuth är för­fattare till bok­serien The art of computer pro­gramming (TAOCP), som han började skriva på 1962. Den räknas som standard­verket inom programmering, trots att den fort­farande inte är klar. Den första delen kom ut 1968, ett av­snitt av del 4 kom ut 2017. – Knuth planerar att skriva sju delar. Han betalar 2 dollar och 56 cent till var och en som hittar ett fel i någon av böckerna. Läs mer om verket här. – På grund av problem med ny­tryck­ning av verket på 1970‑talet började Knuth intressera sig för typo­grafi. Han utveck­lade då sättningsprogrammet TeX. Han har också ut­veck­lat programmet Meta­font. – Don Knuth har inte e‑post, men han har en webbsida (länk). – Don Knuth blev 1971 den förste som fick Grace Murray Hopper Award (se länk). 1995 fick han von Neumann-medaljen (länk) och 2009 Katayanagipriset (länk).  Han har själv gett namn åt utmärkelsen Donald E Knuth Prize, känd som Knuth-priset. – 1957 med­verkade han i Mad Magazine med en artikel om ett mått­system baserat på potrzebie* (länk). – Donald Knuths 80-årsdag den 10 januari 2018 firades i Piteå med ett framförande av Knuths komposition Fantasia Apocalyptica med Knuth själv på plats, se knuth80.elfbrink.se och artikel i Piteå-Tidningen. – Se också artikeln ”The Yoda of Silicon Valley”. – Stanforduniversitetet har lagt ut 110 föreläsningar i datorvetenskap av Don Knuth på YouTube, se denna länk.

[don knuth] [personer] [programmering] [typografi] [ändrad 25 januari 2019]

Whole earth catalog

en nerlagd tryckt katalog som hade stor betydelse för persondatorernas genombrott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den fram­­växande persondatorkulturen i San Francisco‑området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konstmateriel och annat. Målet var att tillhandahålla verktyg för studier, självförverkligande och för­ändring av världen. Katalogen kom ut regelbundet 1968—1972, därefter mindre regelbundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första persondatorerna. – Steve Jobs† har talat om Whole earth catalogs betyd­else för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry (länk) av John Markoff och i Wikipedia.

[it-historia] [ändrad 20 september 2020]