en samling program för statistisk analys. Det kan bland annat användas för statistik, datautvinning och textanalys. – SPSS utvecklades 1968. Förkortningen stod då för Statistical package for the social sciences, men är nu en pseudoförkortning. Från 1975 marknadsfördes SPSS av ett företag med samma namn, men företaget köptes 2009 av IBM. Det marknadsförs nu som IBM SPSS Statistics – se IBM:s webbsidor.
– program för ordbehandling. – På engelska: word processor. – Om man ska skriva programkod använder man en enkel typ av ordbehandlare, en editor;
– en speciell dator som är avsedd enbart för ordbehandling. Sådana såldes på 1970‑talet och 1980‑talet, men de försvann när de ersattes av ordbehandlingsprogram för persondatorer. – Den första ordbehandlaren, Data secretary, konstruerades 1968 av Evelyn Berezin†.
en användarmiljö med grafiskt användargränssnitt, mus och videokonferens, utvecklad på 1960‑talet av Douglas Engelbart†. – NLS visades upp 1968 i San Francisco på ”The mother of all demos”. (NLS är kort för online system) – NLS hade, förutom tangentbord och mus, en liten klaviatur med fem tangenter som användaren behövde lära sig hantera för att kunna styra maskinen. En video av demonstrationen finns på denna länk. – NLS var så långt före sin tid att det inte togs på allvar, utom av de forskare som senare anställdes på Xerox PARC och där utvecklade persondatorn Xerox Alto. Den hade en del av NLS funktioner. – NLS bytte senare namn till Augment, ibland kallat NLS/Augment. – Läs mer på Doug Engelbart Institutes webbsidor (länk) och i bokenWhat the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry av John Markoff.
(1938) – framstående forskare i datorvetenskap, professor vid Stanford. – Don Knuth är författare till bokserien The art of computer programming (TAOCP), som han började skriva på 1962. Den räknas som standardverket inom programmering, trots att den fortfarande inte är klar. Den första delen kom ut 1968, ett avsnitt av del 4 kom ut 2017. – Knuth planerar att skriva sju delar. Han betalar 2 dollar och 56 cent till var och en som hittar ett fel i någon av böckerna. Läs mer om verket här. – På grund av problem med nytryckning av verket på 1970‑talet började Knuth intressera sig för typografi. Han utvecklade då sättningsprogrammet TeX. Han har också utvecklat programmet Metafont. – Don Knuth har inte e‑post, men han har en webbsida (länk). – Don Knuth blev 1971 den förste som fick Grace Murray Hopper Award (se länk). 1995 fick han von Neumann-medaljen(länk) och 2009 Katayanagipriset(länk). Han har själv gett namn åt utmärkelsen Donald E Knuth Prize, känd som Knuth-priset. – 1957 medverkade han i Mad Magazine med en artikel om ett måttsystem baserat på potrzebie*(länk). – Donald Knuths 80-årsdag den 10 januari 2018 firades i Piteå med ett framförande av Knuths komposition Fantasia Apocalyptica med Knuth själv på plats, se knuth80.elfbrink.se och artikel i Piteå-Tidningen. – Se också artikeln ”The Yoda of Silicon Valley”. – Stanforduniversitetet har lagt ut 110 föreläsningar i datorvetenskap av Don Knuth på YouTube, se denna länk.
– Apple Inc – ett amerikanskt datorföretag, grundat 1976 av Steve Jobs† och Steve Wozniak. – Apple var inte först med persondatorer, men bidrog i slutet av 1970‑talet mer än något annat enskilt företag till att popularisera dem genom datorn Apple II†. Macintosh, som kom 1984, var inte den första datorn med grafiskt användargränssnitt (se PARC), men det var den första som såldes i mer än ett fåtal exemplar. – Jobs och Wozniak manövrerades ut från Apple på 1980‑talet, men Steve Jobs gjorde 1997 en fantastisk comeback som vd. Under Steve Jobs chefstid kom det nya operativsystemet Mac OS X (som sedan 2016 heter macOS), musikspelaren iPod†, den stilbildande smarta mobileniPhone och surfplattaniPad. Med iPhone kom ett nytt operativsystem, iOS. – Efter Steve Jobs död 2011 blev Tim Cook chef för Apple. Under hans tid har den smarta klockanApple Watch utvecklats. – Det ryktades 2015 om att Apple arbetar på en elbil, av ryktesspridarna kallad iCar, se Project Titan och Faraday Future. Troligen handlar det snarare om att utveckla it‑system för bilar. – Apple hette Apple Computer Inc till januari 2007, då det bytte namn till Apple Inc. I maj 2014 köpte Apple företaget Beats som har musiktjänsten Beats Music, som numera ingår i musiktjänsten Apple Music som presenterades i juni 2015, och i september 2018 godkändes Apples köp av musikigenkänningsappen Shazam. – IDG:s artiklar om Apple: länk;
– Apple Records – Beatles skivbolag, grundat 1968, ägt av koncernen Apple Corps (se thebeatles.com). – Skivbolaget gav 1981, efter en rättslig tvist, datorföretaget tillstånd att också kalla sig för Apple mot löfte att datorföretaget inte skulle ägna sig åt musik. Eftersom datorföretaget senare började sälja musik på iTunes stämde Apple Apple är 2006, men datorföretaget friades i en engelsk domstol. – En ingående redogörelse för tvisten finns i Wikipedia.
en uppköpt tillverkare av minidatorer. – Data General var på 1970‑talet en allvarlig utmanare till Digital†. Numera ingår Data General i EMC och varumärket används inte. – Data General grundades 1968 av avhoppare från Digital. De ville göra billigare, snabbare och enklare minidatorer än Digital gjorde, och de var framgångsrika i ett par decennier. På 1990‑talet gick Data General över till att tillverka servrar. Men företaget fick ökande problem med att hävda sig på en marknad där billiga servrar massproducerades, och det blev 1999 uppköpt av EMC. – Data Generals storhetstid beskrevs i den prisbelönta bokenThe soul of a new machine (1981 – En dators födelse, 1982) av Tracy Kidder(länk).
den ledande tillverkaren av processorer för persondatorer. – Intel grundades 1968 av Gordon Moore† och Robert Noyce, och tillverkade 1971 den första mikroprocessorn, 4004. Sedan kom 8008, 8080 och 8088, som IBM använde i sin Personal computer. Avtalet med IBM gjorde Intel till ledare i branschen. Den främsta konkurrenten var då Motorola. – 8088 ersattes 1982 av 286. Den första 32‑bitarsprocessorn var 386 (1986), 486 kom 1989. 1993 slutade Intel att beteckna processorerna med siffror, och lanserade Pentium, Pentium Pro(1995), Pentium II(1997), Pentium III(1999) och Pentium 4(2000). (Se också X86.) Intel använder fortfarande Pentium som varumärke för processorer för enklare stationära datorer (se intel.com…). – 64‑bitarsprocessorn Itanium† för krävande datorer lanserades 2001. Sedan början av 00 talet har Intel utvecklat processorer för bärbara datorer med krav på låg strömförbrukning, ofta med namn på Lake. Den främsta konkurrenten är numera Arm, som dock inte tillverkar processorer, utan licensierar ut konstruktioner. – Under många år var Intel nära knutet till Microsoft. Man talade om Wintel. (Windows och Intel). 2005 beslöt även Apple sig för att gå över till Intelprocessorer på Macintosh, men 2020 meddelade Apple att Mac i fortsättningen ska ha egenutvecklade processorer baserade på Arms konstruktion. – Se intel.com. – Intelkompatibla processorer, det vill säga processorer som med bibehållen funktion kan användas i stället för Intelprocessorer, tillverkas av AMD (Advanced Micro Devices), tidigare också av Cyrix†.
en nerlagd tryckt katalog som hade stor betydelse för persondatorernas genombrott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den framväxande persondatorkulturen i San Francisco‑området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konstmateriel och annat. Målet var att tillhandahålla verktyg för studier, självförverkligande och förändring av världen. Katalogen kom ut regelbundet 1968—1972, därefter mindre regelbundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första persondatorerna. – Steve Jobs† har talat om Whole earth catalogs betydelse för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i böckernaWhat the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry från 2005(länk) av John Markoff, From counterculture to cyberculture från 2006(länk) av Fred Turner(fredturner.stanford.edu) och i Wikipedia.