lömskt problem

(wicked problem) – problem som är, eller verkar vara, omöjligt att lösa på grund av att problembeskrivningen är föränderlig, ofullständig eller självmotsägande. Det räcker alltså inte med att det är krångligt eller tidskrävande att lösa problemet. – En beskrivning av lömska problem är att ”man förstår inte vad problemet är förrän man har formulerat en lös­ning”. (Underförstått: man upptäcker då att lösningen inte blev så lyckad, eftersom den utgick från fel förutsättningar.) Det kan vara omöjligt att fastställa precis vad som krävs för att problemet ska anses vara löst. – Löm­ska problem upp­kom­mer främst när det gäller ekonomi, samhällsplane­r­ing, miljö och andra ”mjuka” områden. Lömska problem kallas på svenska också för resistenta problem eller förrädiska problem. – Kriterier på lömska problem finns i Wikipedia. – Inom mate­ma­tik och formell logik finns ohanterliga (non-tractable) pro­blem, som är något annat.

[logik] [ändrad 11 maj 2017]

nollkunskapsbevis

(zero-knowledge proof) – sätt att bevisa att ett påstående är sant, eller att man har löst en uppgift, utan att man avslöjar något mer. – Nollkunskapsbevis innebär att man inte nämner fakta eller andra omständigheter som ingår i beviset. Enkelt exempel: man bevisar att man hittar i en labyrint genom att ta sig till utgången på kort tid – man behöver inte berätta hur man gjorde. – Nollkunskapsbevis har praktisk betydelse när man till exempel ska visa att man har löst en uppgift som man ska få betalt för. Beställaren vill inte betala förrän hon vet att utföraren verkligen har löst uppgiften, men utföraren vill inte lämna ifrån sig lösningen förrän hon vet att hon får betalt. Genom att använda ett lämpligt nollkunskapsbevis kan utföraren visa att hon har löst uppgiften utan att visa hur lösningen ser ut. (Detta är tillämpligt främst på matematiska och logiska uppgifter.) – Nollkunskapsbevis har också användning i hantering av lösenord. Helst vill man inte att lösenord ska sändas över nätet. Man kan då använda ett nollkunskapsbevis som visar för servern att användaren har rätt lösenord, men som inte innehåller själva lösenordet. Ett exempel är när man skickar ett kondensat (hash) av lösenordet. – Nollkunskapsbevis är ofta baserade på sannolikhet, inte på total säkerhet. För att öka säkerheten upprepar man beviset på ett slumpartat sätt (inte exakt likadant). Om ett bevis ger, till exempel, 90 procents säkerhet, och man upprepar det med lyckat resultat tio gånger, är risken för att beviset ändå är fel 1-10 (en på tio miljarder). – I teorin om nollkunskapsbevis talar man om två roller:

  • sändaren (the prover) – den som ska bevisa något. Sändaren kallas ofta för Peggy;
  • kontrollanten (the verifier) – den som ska godkänna eller underkänna beviset. Kontrollanten kallas ofta för Victor.

– Forskningsfältet nollkunskapsbevis uppstod 1985Shafi Goldwasser, Silvio Micali och Charles Rackoff publicerade artikeln ”The knowledge complexity of interactive proof-systems” (länk). Benämningen zero‑knowledge proof har med tiden ersatt deras benämning interactive proof.

[it-säkerhet] [matematik och logik] [ändrad 14 september 2021]

·

i formell logik: ett av flera tecken för konjunktion (och). Tecknet kallas för punkt på halvhöjd eller halvhöjd punkt, och punkten ska vara på samma höjd som ett bindestreck. Samma tecken används ibland även för multiplikation. Det vanligaste tecknet för konjunktion är annars , men & (et) före­kommer också. – På engelska: interpunct, interpoint, middle dot, middot, centered dot eller centred dot

[logiska symboler] [tecken] [ändrad 24 november 2019]

i formell logik: tecken för ekvivalens. – Tecknet ↔ är likvärdigt med ⇔ och ≡ (tre vågräta streck), men det kan förekomma specialbetydelser.

[logiska symboler] [ändrad 24 november 2019]