inferens

  1. – i logik och psykologi: bedömning som görs delvis med ledning av sådant som är känt sedan tidigare, eller med ledning av sammanhanget. Kallas också för slutledning. – Exempel: dörren är låst, ingen svarar när du ringer på dörrklockan, bilen är borta – inferens / slutledning: ingen är hemma. Det är ingen logiskt nödvändig slutsats, men troligen rätt ändå. – I det dagliga livet gör vi liknande inferenser automatiskt många gånger varje dag. Det blir inte alltid rätt, men oftast. Inom artificiell intelligens används programmerad inferens för att göra slutledningar av kända data. Man talar om inference engines, inferensmaskiner. (Läs också om Cyc.) Det handlar då om statistisk inferens, alltså att dra generella slutsatser utifrån ett urval av data. – Skillnaden mot formellt logiska slutsatser är att formellt logiska slutsatser görs enbart utifrån premisser som är kända och givna i klartext;
  2. inferensattack – sätt för angripare att dra slutsatser om hemlig information genom att analysera information som inte är hemlig. Man använder tillgänglig information från en lägre sekretessnivå (eller utan sekretess) för att dra slutsatser om information på en högre sekretessnivå. Det kräver genomtänkta motåtgärder.

– På engelska: inference, inference attack.

[artificiell intelligens] [attacker] [logik] [psykologi] [statistik] [ändrad 7 september 2018]

operator

  1. – i matematik och programmering: tecken som står för en logisk eller matematisk operation. De vanliga matematiska tecknen som +, – och × är operatorer, liksom de tecken som används i logik. Operatorer behöver inte vara speciella tecken, utan kan skrivas med vanliga bokstäver, vilket är det vanliga i programmering. Operatorer måste ha en eller flera operander, alltså värden som operationen ska utföras på:
    • Unära operatorer har bara en operand, till exempel negation¬A står i logik för icke A – ”påståendet A är inte sant”;
    • Binära operatorer har två operander. Tecknen för de fyra räknesätten har två operander, till exempel 2+2=4. Det kan invändas att vi kan addera många tal – 2+2+2+2+2=10 –, men det är en kedja av binära ope­ra­tioner: (((2+2)+2)+2)+2). Inom logik anges konjunktion, dis­junk­tion, implikation och ekvivalens också med binära operatorer;
    • Ternära operatorer har tre operander.
      – Inom programmering går det att införa operatorer med de egen­skaper man önskar.
  2. – engelska för operatör.

[matematik och logik] [programmering] [19 oktober 2017]

XNOR

logiskt villkor som är en negation av XOR (exklusiv disjunktion). Det innebär att XNOR säger att av två påståenden är antingen båda två sanna eller också är båda två falska. XNOR är alltså i praktiken samma sak som materiell ekvivalens. – Sanningsvärdetabellen för XNOR ser ut så här:

– ”Om påståendet A är sant är också påståendet B sant, och om A är falskt är också B falskt (A=B) :

A B A = B
sant sant sant
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt sant

[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]

lömskt problem

(wicked problem) – problem som är, eller verkar vara, omöjligt att lösa på grund av att problem­be­skriv­ningen är föränderlig, ofullständig eller själv­motsägande. Det räcker alltså inte med att det är krångligt eller tids­kräv­ande att lösa problemet. – En beskrivning av lömska problem är att ”man förstår inte vad problemet är förrän man har formulerat en lös­ning”. (Underförstått: man upptäcker då att lösningen inte blev så lyckad, ef­ter­som den utgick från fel förutsättningar.) Det kan vara omöjligt att fast­ställa precis vad som krävs för att problemet ska anses vara löst. – Löm­ska problem upp­kom­mer främst när det gäller ekonomi, sam­hälls­plan­e­r­ing, miljö och andra ”mjuka” områden. Lömska problem kallas på svenska också för resistenta problem eller förrädiska problem. – Kriterier på lömska problem finns i Wikipedia. – Inom mate­ma­tik och formell logik finns ohanterliga (non-tractable) pro­blem, som är något annat.

[logik] [ändrad 11 maj 2017]