inferens

  1. – i logik och psykologi: bedömning som görs delvis med ledning av sådant som är känt sedan tidigare, eller med ledning av sammanhanget. Kallas också för slutledning. – Exempel: dörren är låst, ingen svarar när du ringer på dörrklockan, bilen är borta – inferens / slutledning: ingen är hemma. Det är ingen logiskt nödvändig slutsats, men troligen rätt ändå. – I det dagliga livet gör vi liknande inferenser automatiskt många gånger varje dag. Det blir inte alltid rätt, men oftast. Inom artificiell intelligens används programmerad inferens för att göra slutledningar av kända data. Man talar om inference engines, inferensmaskiner. (Läs också om Cyc.) Det handlar då om statistisk inferens, alltså att dra generella slutsatser utifrån ett urval av data. – Skillnaden mot formellt logiska slutsatser är att formellt logiska slutsatser görs enbart utifrån premisser som är kända och givna i klartext;
  2. inferensattack – sätt för angripare att dra slutsatser om hemlig information genom att analysera information som inte är hemlig. Man använder tillgänglig information från en lägre sekretessnivå (eller utan sekretess) för att dra slutsatser om information på en högre sekretessnivå. Det kräver genomtänkta motåtgärder.

– På engelska: inference, inference attack.

[artificiell intelligens] [attacker] [logik] [psykologi] [statistik] [ändrad 7 september 2018]

operator

  1. – i matematik och programmering: tecken som står för en logisk eller matematisk operation. De vanliga matematiska tecknen som +, – och × är operatorer, liksom de tecken som används i logik. Operatorer behöver inte vara speciella tecken, utan kan skrivas med vanliga bokstäver, vilket är det vanliga i programmering. Operatorer måste ha en eller flera operander, alltså värden som operationen ska utföras på:
    • Unära operatorer har bara en operand, till exempel negation¬A står i logik för icke A – ”påståendet A är inte sant”;
    • Binära operatorer har två operander. Tecknen för de fyra räknesätten har två operander, till exempel 2+2=4. Det kan invändas att vi kan addera många tal – 2+2+2+2+2=10 –, men det är en kedja av binära ope­ra­tioner: (((2+2)+2)+2)+2). Inom logik anges konjunktion, dis­junk­tion, implikation och ekvivalens också med binära operatorer;
    • Ternära operatorer har tre operander.
      – Inom programmering går det att införa operatorer med de egen­skaper man önskar.
  2. – engelska för operatör.

[matematik och logik] [programmering] [19 oktober 2017]

XNOR

logiskt villkor som är en negation av XOR (exklusiv disjunktion). Det innebär att XNOR säger att av två påståenden är antingen båda två sanna eller också är båda två falska. XNOR är alltså i praktiken samma sak som materiell ekvivalens. – Sanningsvärdetabellen för XNOR ser ut så här:

– Om påståendet A är sant är också påståendet B sant, och om A är falskt är också B falskt (A=B) :

A B A = B
sant sant sant
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt sant

[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]

lömskt problem

(wicked problem) – problem som är, eller verkar vara, omöjligt att lösa på grund av att problem­be­skriv­ningen är föränderlig, ofullständig eller själv­motsägande. Det räcker alltså inte med att det är krångligt eller tids­kräv­ande att lösa problemet. – En beskrivning av lömska problem är att ”man förstår inte vad problemet är förrän man har formulerat en lös­ning”. (Underförstått: man upptäcker då att lösningen inte blev så lyckad, ef­ter­som den utgick från fel förutsättningar.) Det kan vara omöjligt att fast­ställa precis vad som krävs för att problemet ska anses vara löst. – Löm­ska problem upp­kom­mer främst när det gäller ekonomi, sam­hälls­plan­e­r­ing, miljö och andra ”mjuka” områden. Lömska problem kallas på svenska också för resistenta problem eller förrädiska problem. – Kriterier på lömska problem finns i Wikipedia. – Inom mate­ma­tik och formell logik finns ohanterliga (non-tractable) pro­blem, som är något annat.

[logik] [ändrad 11 maj 2017]

nollkunskapsbevis

(zero-knowledge proof) – sätt att bevisa för någon annan att ett påstående är sant utan att man avslöjar något mer. Man avslöjar inga fakta eller andra omständigheter som ingår i beviset. Grundprincipen är enkel: man bevisar till exempel att man hittar i en labyrint genom att ta sig till utgången på kort tid – man behöver inte berätta hur man gjorde. – Nollkunskapsbevis har praktisk betydelse när man till exempel ska visa att man har löst en viss uppgift som man ska få betalt för. Beställaren vill inte betala förrän hon vet att utföraren verkligen har löst uppgiften, men utföraren vill inte lämna ifrån sig lösningen förrän hon vet att hon får betalt. Genom att använda ett lämpligt noll­kun­skaps­bevis kan utföraren visa att hon har löst uppgiften utan att visa hur lösningen ser ut. (Detta är tillämpligt främst på matematiska och logiska uppgifter.) – Nollkunskapsbevis har också användning i hantering av lösenord. Helst vill man inte att lösenord ska sändas över nätet. Man kan då använda ett nollkunskapsbevis som visar för servern att användaren har rätt lösenord, men som inte innehåller själva lösenordet. Ett exempel är när man skickar ett kondensat (hash) av lösenordet. – Nollkunskapsbevis är ofta baserade på sannolikhet, inte på total säkerhet. För att öka säkerheten upprepar man beviset på ett slumpartat sätt (inte exakt likadant). Om ett bevis ger, till exempel, 90 procents säkerhet, och man upprepar det med lyckat resultat tio gånger, är risken för att beviset ändå är fel 1-10 (en på tio miljarder). – I teorin om nollkunskapsbevis talar man om två roller:

  • sändaren (the prover) – den som ska bevisa något. Sändaren kallas ofta för Peggy;
  • kontrollanten (the verifier) – den som ska godkänna eller underkänna beviset. Kontrollanten kallas ofta för Victor.

– Forskningsfältet nollkunskapsbevis uppstod 1985 då Shafi Goldwasser, Silvio Micali och Charles Rackoff publicerade artikeln ”The knowledge complexity of interactive proof-systems” (länk). Benämningen zero‑knowledge proof har med tiden ersatt deras benämning interactive proof.

[it-säkerhet] [matematik och logik] [ändrad 13 februari 2018]