tensor

  1. – i matematik: en mer generell form av vektor; vektorns princip tillämpad på objekt med många dimensioner. – En vektor kan åskådliggöras som en pil, alltså som ett endimensionellt objekt, en linje, med riktning. Vektorer kan visserligen definieras i rum med många dimensioner, men själva vektorn (pilen) är alltid tvådimensionell – den går från en punkt till en annan punkt. Tensorer kan däremot ha vilket antal dimensioner som helst. Varje dimension i en tensor har en riktning. I princip kan man se en boksida som en tensor med två dimensioner: vi läser ju från vänster till höger och uppifrån och ner.
    • – en skalär är en vektor med noll dimensioner. Eftersom en skalär saknar dimension har den ingen riktning. En skalär är därför i grunden samma sak som ett tal;
    • – en vektor är, som sagt, en tensor med en dimension;
    • – en matris är en tensor med två dimensioner, som den redan nämnda boksidan eller ett kalkylark;
    • – tensorer med fler än två dimensioner kallas för tensorer av n:te ordningen.

    – Teorin bakom tensorer utvecklades först av Carl Friedrich Gauss, men det var Woldemar Voigt (se Wikipedia) som införde benämningen tensor. Konsten att räkna med tensorer utvecklades runt år 1900 av Tullio Levi‑Civita (se Wikipedia) och Gregorio Ricci‑Curbastro (se Wikipedia). Albert Einstein använde tensorer när han utvecklade den allmänna relativitetsteorin;

  2. – varumärke för Googles egenutvecklade chipp för mobiltelefonerna Pixel, presenterade i augusti 2021. – Se Googles blogg.

[matematik] [processorer] [ändrad 3 augusti 2021]

idempotens

(idempotence) – om operationer i programmering och i matematik: det att en operation som repeteras (se också iteration) ger samma resultat som första gången. Upp­rep­ningen gör ingen skillnad. Enkelt exempel: multi­pli­ka­tion med 1. Svårare exempel: f(x) = [f(x)]. En sådan funktion kallas för idempotent.

[matematik] [programmering] [ändrad 5 april 2017]

XNOR

logiskt villkor som är en negation av XOR (exklusiv disjunktion). Det innebär att XNOR säger att av två påståenden är antingen båda två sanna eller också är båda två falska. XNOR är alltså i praktiken samma sak som materiell ekvivalens. – Sanningsvärdetabellen för XNOR ser ut så här:

– Om påståendet A är sant är också påståendet B sant, och om A är falskt är också B falskt (A=B) :

A B A = B
sant sant sant
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt sant

[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]

osignerad datatyp

(unsigned data type)datatyp där man bara kan ange positiva värden. Detta är naturligtvis det enda tänkbara för de flesta värden. Det finns ju inga negativa namn eller telefonnummer. Så det är huvudsakligen när det gäller matematik som man behöver skilja mellan osignerade datatyper och motsatsen, signe­rade datatyper.

[matematik] [programmering] [ändrad 4 september 2018]

signerad datatyp

(signed data type)datatyp som kan ha både positiva och negativa värden. I praktiken alltså ma­te­ma­tiska tal. – Att representera negativa värden i binärkod kräver särskilda knep, eftersom det inte finns något särskilt minus­tecken att tillgå. Man använder därför vanligtvis tvåkomplementsform för att kunna ange negativa tal på ett entydigt sätt och göra matematiska beräkningar. Det finns andra sätt att koda signerade tal. – Motsats: osignerad datatyp. – Språkligt: Signerad är ingen lyckad översättning av signed i denna betydelse (markerad vore bättre), men det är den vanliga termen på svenska.

[matematik] [programmering] [ändrad 4 september 2018]