ett amerikanskt lagförslag om att ge utgivare av sociala medier och diskussionsforum visst juridiskt ansvar för det som deltagarna publicerar. – Safe Tech Act lades fram i februari 2021 av de demokratiska senatorerna Mark Warner, Mazie Hirono, och Amy Klobuchar. Det är en modifiering av Section 230 av Communications decency act, som säger att utgivare av sociala medier och diskussionsforum är immuna mot åtal för vad deltagarna publicerar. – Section 230 har sedan slutet av 2010‑talet kritiserats i USA både från vänster och höger. – Safe Tech Act säger att immuniteten inte ska gälla åtal för olaga förföljelse, trakasserier och olaga hot. Den gäller inte heller åtal för vållande till annans död, och den stipulerar att utgivarna är tvungna att rätta sig efter förelägganden från domstol, till exempel att inlägg ska tas bort. – Se senator Mark Warners webbsidor.
[lagar] [sociala medier] [15 februari 2021]
persons eller organisations systematiska strävan efter att ta bort allt om sig själv från sociala medier och sökmotorer. – Uttrycket har används sedan 2020 eller tidigare och anspelar på cancel culture.
[personlig integritet] [självutplåning] [sociala medier] [5 februari 2021]
benämning på de största it-företagen och deras ägare, i synnerhet de största inom sociala medier. – Alltså främst Facebook och Twitter, men även andra som har möjlighet att påverka vilken information och vilka åsikter som släpps fram. – Uttrycket cyberoligarker användes av Frankrikes finansminister Bruno Le Maire i januari 2021 med anledning av att bland andra Twitter hade stängt av USA:s president Donald Trump efter stormningen av USA:s kongress. – En oligark är en medlem av en oligarki, alltså ett fåtalsvälde.
[företag] [sociala medier] [13 januari 2021]
- – om människor: utan att träffas ansikte mot ansikte. I stället använder man e-post, andra meddelanden, sociala medier eller videosamtal för att kommunicera. Företeelsen har blivit aktuell under 2020 på grund av pandemin. – På engelska: contact-free;
- – om datakommunikation: se kontaktlös.
[arbetsmiljö] [kontaktlöst] [socialt] [7 januari 2021]
”svarskille” – en person, vanligtvis man, som skriver för många och irriterande kommentarer till inlägg på Twitter eller andra sociala medier. Särskilt om det är kvinnor som har skrivit inläggen. En reply guys kommentarer är ofta hållna i en familjär ton, som om han kände den som han riktar kommentarerna till, samtidigt som han kan vara nedlåtande (”lilla gumman”), mästrande eller förolämpande. I vissa fall skriver reply guys så många kommenterar till samma inlägg att det blir svårt att följa den seriösa konversationen. Sea lioners är en typ av reply guy. Nio typer av reply guys beskrivs här: länk. En ironisk konstitution för reply guys finns på denna länk. – För att försvåra för reply guys införde Twitter i augusti 2020 möjligheten att begränsa rätten att kommentera.
[illa omtyckta personer] [sociala medier] [13 augusti 2020]
en kampanj som uppmanar företag att inte köpa annonser i sociala medier så länge som sociala medier ger utrymme åt hatbudskap. – Stop hate for profit grundades i juni 2020, och i slutet av månaden hade ett 60‑tal företag anslutit sig (se lista). De företagen har alltså slutat att annonsera i sociala medier. Flera andra företag, bland annat Coca‑Cola och Unilever, har i juni 2020 meddelat att de slutar annonsera i sociala medier under en begränsad tid. – Se stophateforprofit.org.
[kampanjer] [näthat] [sociala medier] [30 juni 2020]
skribenten Jaron Laniers beteckning på det han också kallar för nätkollektivism (online collectivism). – I artikeln ”Digital Maoism: The hazards of the new online collectivism” från 2006 (arkiverad) kritiserade han tanken att värdefull och användbar kunskap kan skapas av ett stort antal personer som samarbetar över internet utan att känna varandra eller ens veta vad de andra heter. Det gäller sådana arbetsformer som på engelska har benämningar på crowd, hive, swarm och liknande. Kritiken gäller också wikier och Wikipedia. Sådana arbetsformer leder, enligt Lanier, till att deltagarna eftersträvar, eller tvingas till, konsensus och att all personlig prägel försvinner. Lanier anser att trovärdig information kommer från namngivna personer med en tydlig personlighet, och han påpekar att ingen ansiktslös kollektiv process kunde ha skapat iPhone.
[hop] [webbuppslagsverk] [wiki] [30 juni 2020]
beteckning på sociala medier i Jaron Laniers bok Ten arguments for deleting your social media accounts right now (länk) från 2018. BUMMER uppges i boken vara en förkortning av Behavior of Users Modified and Made into an Empire for Rent. Annars är bummer ett engelskt kraftord för besvikelse, ungefär som fan också!
[förkortningar på B] [sociala medier] [30 juni 2020]
”gräsrotsutlåning” – utlåning av pengar som ställs till förfogande av privatpersoner och företag. – Crowdlending ordnas av företag som förmedlar låneansökningar och presenterar dem för tänkbara utlånare. Utlånarna väljer vilka de vill låna ut pengar till i varje enskilt fall. – Skillnaden mot gräsrotsfinansiering (crowdfunding) är att crowdlending hanteras som annan penningutlåning, det vill säga att det görs kreditprövning och att de som lånar ut pengarna räknar med att få dem tillbaka med ränta. De som satsar pengar i gräsrotsfinansiering gör det däremot för att de gillar en produktidé och vill bidra till att den förverkligas – de räknar inte med att få pengarna tillbaka.
[finansiering] [hop] [ändrad 1 januari 2021]
bildvägg, bildrad – bilder av de personer som har interagerat med en sida eller app. Visas ofta i horisontell följd. Om foto inte är tillgängligt visas personens initialer. Facepile var från början ett tillägg från 2010 till Facebook, men samma modell används på andra tjänster. (Pile betyder här hög, trave.)
[sociala nätverk] [17 juni 2020]