dummy

provisorisk imitation av en tidning eller trycksak. Innehåller ofta exempeltext. Framställs för att ge en föreställning om hur den färdiga produkten ska se ut. Kallas för dummy (flera dummies) även på svenska. – Ordet dummy används också om många andra föremål som efter­liknar något riktigt, och om dum­skallar.

[publicering] [ändrad 25 maj 2020]

fyrfärgstryck

det vanligaste sättet att trycka färgbilder i tidningar och tidskrifter. Man använder fyra tryck­plåtar som måste passas ihop noga. Med cyan, magenta, gult och svart (se CMYK), som blandas i lämpliga proportioner, kan man återge alla färger på ett god­tag­bart sätt. Vitt får man av papperet. – Om man har höga krav på färgåtergivning kan man använda fler tryck­plåtar för att få mer exakta färgtoner. – Se också subtraktiv färg­bland­ning.

[färg] [tryckning] [ändrad 7 november 2017]

magenta

  1. – purpurröd färg som används i additiv färg­bland­ning, till exempel i tidnings­­tryck. – Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ibland magenta för ”rött”, men det kan leda till miss­för­stånd när man talar om dator­grafik: rött och magenta är olika (se RGB). Magenta kallas ibland också för fuchsia;
  2. – tidigare namn på mikrokärnan Zircon;
  3. Magenta – Googleprojekt för att använda maskininlärning för att skapa konst och musik. – Se magenta.tensorflow.org.

[ai] [bildbehandling] [färg] [operativsystem] [tryckning] [ändrad 5 december 2017]

rastertäthet

antal bildpunkter per tum i tryck eller i utskrift av en gråskale­bild eller i en färgseparation (de fyra bilder som behövs för fyrfärgstryck). När det gäller skrivare motsvaras det av skrivarupplösning. Anges av tradition ofta i linjer per tum, lpi (lines per inch), ibland också i celler per tum. (Måttet kan givetvis enkelt räknas om till bildpunkter per centimeter eller per annat önskat längdmått.) För att man ska få god bildkvalitet bör bildupplösningen vara högre än rastertätheten, normalt 1,5 till två gånger högre.  – På engelska: screen density. – Läs också om raster.

[skrivare] [upplösning] [tryckning] [ändrad 12 september 2020]

bunt

i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså höger­kanten på en vänster­sida och vänster­kanten på en höger­sida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en en­staka sida som inte ska bindas in blir det höger­kanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänster­marginal, men bunten räknas i typo­grafi inte som marginal. Bunten brukar vara  smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.

[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]