Digital maoism

Skribenten Jaron Laniers beteckning på det han också kallar för nätkollektivism (online collectivism). – I artikeln ”Digital Maoism: The hazards of the new online collectivism” från 2006 (länk) kritiserar han tanken att värdefull och användbar kunskap kan skapas av ett stort antal personer som samarbetar över internet utan att känna varandra eller ens veta vad de andra heter. Det gäller sådana arbetsformer som på engelska har benämningar på crowd, hive, swarm och liknande. Kritiken gäller också wikier och Wikipedia. Sådana arbetsformer leder, enligt Lanier, till att deltagarna eftersträvar, eller tvingas till, konsensus och att all personlig prägel försvinner. Lanier anser att trovärdig information kommer från namngivna personer med en tydlig personlighet, och han påpekar att ingen ansiktslös kollektiv process kunde ha skapat iPhone.

[socialt] [webbuppslagsverk] [wiki] [30 juni 2020]

Lsjbot

ett program som automatiskt skriver artiklar till Wikipedia. – Lsjbot bygger på en mjukvarurobot som samlar in information från webbsidor och databaser på internet. Informationen sammanställs till Wikipedia-artiklar. En ansenlig del av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skrivna av Lsjbot. En del av dem är lite konstiga, särskilt ifall de inte har redigerats av människor. I april 2016 uppgick antalet artiklar skrivna av Lsjbot till tre miljoner. – Lsjbot har utvecklats av den svenska fysikern Sverker Johansson. Sverker Johanssons fru är från Filippinerna, vilket förklarar varför många artiklar på Wikipedia finns bara på svenska och cebuano, ett vanligt språk på södra Filippinerna (se Wikipedia: länk). – Se detta föredrag av Sverker Johansson på Youtube.

[bot] [mjukvarurobotar] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 19 januari 2018]

Wikipedia – kommentar

IDG:s ordlista länkar till Wikipedia för att ge våra läsare tillgång till kompletterande in­for­ma­tion. När det gäller datateknik finns det ingen annan informationskälla som innehåller mer information än Wikipedia, och ingen som är bättre på att hålla informationen aktuell. Men läsarna bör vara medvetna om att det som står i Wikipedia kan ändras när som helst och av vem som helst. Det förekommer att an­vänd­are lägger in felaktiga, partiska eller vilseledande uppgifter, eller tar bort information. (Sådant rättas ofta, men inte alltid, snabbt av andra an­vänd­are.) Vi kan alltså inte garantera att de artiklar i Wikipedia som vi hänvisar till fortfarande är korrekta när våra läsare tar del av dem. Risken för sakfel är dock liten och i praktiken inte större än i andra uppslagsverk. – Vi vill påminna om att var och en som upptäcker fel i Wikipedia själv kan rätta felet.

[fel] [webbuppslagsverk]