I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1903. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(1903—1957) – ungersk matematiker och datorpionjär, från 1930 verksam i USA. – John von Neumann var en av de viktigaste teoretikerna bakom den moderna datortekniken. Han har gett namn åt von Neumann‑arkitekturen, som han tillämpade vid konstruktionen av datorn Edvac†. Han formulerade också teorier om cellautomater och självreplikerande maskiner – en idé som anknöt till upptäckten av DNA. – John von Neumann räknas också, tillsammans med Oscar Morgenstern†(se Wikipedia), som den viktigaste teoretikern bakom spelteorin. Spelteorin användes i USA som ett verktyg för strategisk analys under det kalla kriget, och John von Neumann var med i den amerikanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s kärnvapenarsenal. De sista åren kom han till mötena i rullstol. Han och Henry Kissinger var förebilder till Peter Sellers rollfigur Dr Strangelove i filmen med samma namn (se IMDb: länk). – Utmärkelsen John von Neumann medal är uppkallad efter honom.
(1903—1995) – uppfinnare av den första digitala elektroniska räknemaskinen, ABC(Atanasoff Berry Computer). Han utvecklade den under åren 1937—1942 tillsammans med Clifford Berry(1918—1963). – ABC kallas ibland för the first digital computer, men det var en computer i betydelsen räknemaskin – inte en dator. ABC var nämligen inte programstyrd, men den innehöll andra viktiga uppfinningar som digitala beräkningar, parallell bearbetning och åtskillnad mellan beräkningar och minne. (Den första programstyrda datorn utvecklades av Konrad Zuse†.) – Läs mer på University of Iowas webbplats (länk).
(1903—1995) – amerikansk matematiker. – Alonzo Church bevisade 1936 i artikeln ”A note on the Entscheidungsproblem” (se avgörbarhetsproblemet) att det finns matematiska problem som det inte går att lösa med mekaniska metoder. Det var samma sak som Churchs studiekamrat Alan Turing† bevisade senare samma år i sin uppsats om stopproblemet. Turing visade senare att de två bevisen var likvärdiga. Båda bevisen byggde på Kurt Gödels† ofullständighetssats. – Church‑Turings hypotes säger att alla matematiska beräkningar som kan beskrivas i ett ändligt antal steg (med en algoritm) kan lösas av en maskin. Om en noggrann men fantasilös människa med papper och penna (givet tillräckligt med tid) kan räkna ut lösningen (lösa problemet mekaniskt) kan en maskin också göra det. Men: beräkningen kan pågå i all evighet. Till exempel är det lätt att beskriva divisionen 2 delat med 3, men det tar en evighet att räkna ut svaret med decimala siffror (0,6666666 …) om man inte sätter stopp. För att inte tala om sådant som att räkna ut värdet på pi. – Det som både Church och Turing bevisade var att även om en maskin kan utföra alla beräkningar som kan uttryckas som algoritmer, så kan maskinen inte avgöra ifall beräkningen tar slut någon gång, eller om den fortsätter i all evighet. – En artikel på engelska om vanliga missuppfattningar av Church‑Turings hypotes finns här.
principen att säkerheten i ett krypteringssystem ska hänga enbart på att man hemlighåller nyckeln. Man ska däremot inte betrakta krypteringsalgoritmen som en hemlighet. – Principen formulerades 1883 av Auguste Kerckhoffs (1835—1903, namnet slutar på s, mer i Wikipedia) i boken La cryptographie militaire (länk till den franska texten). – På Kerckhoffs tid var principen främst praktiskt grundad: om säkerheten hänger på att algoritmen är hemlig, och fienden ändå får tag i algoritmen, måste man byta algoritm, vilket är svårt. Men om säkerheten hänger bara på nyckeln behöver man bara byta nyckel, vilket är enklare. Man kan också byta nyckel regelbundet, men man kan inte byta algoritm särskilt ofta. – Senare tillkom argumentet att algoritmen bör vara öppen för att den ska kunna granskas av fackfolk så att eventuella brister uppdagas. – Kerckhoffs princip är allmänt accepterad, och hemliga krypteringsalgoritmer brukar ses med misstänksamhet. Amerikanska statens officiella algoritm AES är till exempel öppen, liksom den mycket spridda RSA‑algoritmen. – En följdsats av Kerckhoffs princip är att säkerheten ökar ju färre hemligheter man har. Resonemanget kan också överföras på principen om öppen källkod. – Läs också om Schneiers lag.