baud

ett äldre mått på hastighet i dataöverföring, i synnerhet när man talar om modem för det vanliga telenätet. Termen bör undvikas. – Baud är inte samma sak som bit per sekund, bps, som är en mer rätt­­visande mått­­enhet. Baud är en mått­­enhet som kommer från analog teknik, och en baud motsvarar en för­­änd­ring av signalens till­stånd per sekund. Men i dataöverföring kan varje sådan förändring mot­svara flera bps. (Till exempel sände ett V.32-modem med 2 400 baud men med 9 600 bps.) – Termen baud har fått namn efter den franska telegraf­isten Jean-Maurice Emile Baudot (18451903se Wikipedia).

[datakommunikation] [ändrad 26 mars 2018]

von Neumann, John

(1903—1957) – ungersk matematiker och datorpionjär, från 1930 verksam i USA. – John von Neumann var en av de viktigaste teoretikerna bakom den moderna datortekniken. Han har gett namn åt von Neumann‑arkitekturen, som han tillämpade vid konstruktionen av datorn Edvac†. Han formulerade också teorier om cellautomater och självreplikerande maskiner – en idé som anknöt till upptäckten av DNA. – John von Neumann räknas också, tillsammans med Oscar Morgenstern† (se Wikipedia), som den viktigaste teoretikern bakom spelteorin. Spelteorin användes i USA som ett verktyg för strate­gisk analys under det kalla kriget, och John von Neumann var med i den ameri­kanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s kärnvapenarsenal. De sista åren kom han till mötena i rullstol. Han och Henry Kissinger var förebilder till Peter Sellers roll­­figur Dr Strangelove i filmen med samma namn (se IMDb: länk). – Utmärkelsen John von Neumann medal är uppkallad efter honom.

[datorpionjärer] [it-historia] [john von neumann] [spelfilmer] [spelteori] [ändrad 31 januari 2021]

Atanasoff, John Vincent

(19031995) – uppfinnare av den första digitala elektroniska räknemaskinen, ABC (Atanasoff Berry Computer). Han utvecklade den under åren 1937—1942 tillsammans med Clifford Berry (19181963). – ABC kallas ibland för the first digital computer, men det var en computer i betydelsen räknemaskin – inte en dator. ABC var nämligen inte programstyrd, men den innehöll andra viktiga uppfinningar som digitala beräkningar, parallell bearbetning och åtskillnad mellan beräkningar och minne. (Den första programstyrda datorn ut­vecklades av Konrad Zuse†.) – Läs mer på University of Iowas webbplats (länk).

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 17 november 2017]

Church, Alonzo

(19031995) – amerikansk matematiker. – Alonzo Church bevisade 1936 i artikeln ”A note on the Entscheidungsproblem” (se avgörbarhetsproblemet) att det finns mate­matiska problem som det inte går att lösa med mekaniska metoder. Det var samma sak som Churchs studie­­kamrat Alan Turing† bevisade senare samma år i sin upp­sats om stopproblemet. Turing visade senare att de två bevisen var likvärdiga. Båda bevisen byggde på Kurt Gödels† ofullständighetssats. – Church‑Turings hypotes säger att alla matematiska beräkningar som kan beskrivas i ett ändligt antal steg (med en algoritm) kan lösas av en maskin. Om en nog­­grann men fantasi­lös människa med papper och penna (givet tillräckligt med tid) kan räkna ut lösningen (lösa problemet mekaniskt) kan en maskin också göra det. Men: beräkningen kan pågå i all evighet. Till exempel är det lätt att beskriva divisionen 2 delat med 3, men det tar en evig­het att räkna ut svaret med decimala siffror (0,6666666……) om man inte sätter stopp. För att inte tala om sådant som att räkna ut värdet på pi. – Det som både Church och Turing bevisade var att även om en maskin kan utföra alla beräkningar som kan uttryckas som algoritmer, så kan maskinen inte avgöra ifall beräkningen tar slut någon gång, eller om den fort­sätter i all evighet. – En artikel på engelska om vanliga missuppfatt­ningar av Church‑Turings hypotes finns här.

[alonzo church] [datorvetenskap] [för- och bihistoria] [personer] [ändrad 17 oktober 2021]

Kerckhoffs princip

Auguste Kerckhoffs.

principen att säkerheten i ett krypteringssystem ska hänga enbart på att man hemlighåller nyckeln. Man ska däremot inte betrakta krypteringsalgoritmen som en hemlighet. – Principen formulerades 1883 av Auguste Kerckhoffs (1835—1903, namnet slutar på s, mer i Wikipedia) i boken La crypto­graphie militaire (länk till den franska texten). – På Kerckhoffs tid var principen främst praktiskt grundad: om säkerheten hänger på att algoritmen är hemlig, och fienden ändå får tag i algoritmen, måste man byta algoritm, vilket är svårt. Men om säkerheten hänger bara på nyckeln be­höver man bara byta nyckel, vilket är enklare. Man kan också byta nyckel regelbundet, men man kan inte byta algoritm särskilt ofta. – Senare tillkom argumentet att algoritmen bör vara öppen för att den ska kunna granskas av fackfolk så att eventuella brister uppdagas. – Kerckhoffs princip är allmänt accepterad, och hemliga krypteringsalgoritmer brukar ses med misstänksamhet. Amerikanska statens officiella algoritm AES är till exempel öppen, liksom den mycket spridda RSA‑algoritmen. – En följdsats av Kerckhoffs princip är att säkerheten ökar ju färre hemligheter man har. Resonemanget kan också överföras på principen om öppen käll­kod. – Läs också om Schneiers lag.

[kryptering] [lagar] [ändrad 29 juni 2017]

Tramiel, Jack

(1929—2012) – amerikansk företagsledare, grundare av Commodore och chef för Atari. – Tramiel var polsk jude och sattes i döds­lägret Auschwitz av nazisterna, men han befriades 1945 och flyttade till USA 1947. Tramiel startade 1953 före­taget Commodore, som först reparerade och tillverkade meka­niska kontorsmaskiner. 1977 började Commodore sälja hemdatorer. 1984 lämnade Tramiel Commodore och startade ett nytt företag, som 1985 tog över Ataris persondatorverksamhet. Eftersom Ataris persondator konkurrerade med Mac­intosh kallades den ibland för ”Jackintosh”. 1996 sålde Tramiel Atari, som då hade fått allt större problem med att sälja sina produkter, till JT Storage (se Wikipedia), som gick i konkurs 1999.

[it-historia] [jack tramiel] [personer] [ändrad 20 juni 2018]