- – i logik och psykologi: bedömning som görs delvis med ledning av sådant som är känt sedan tidigare, eller med ledning av sammanhanget. Kallas också för slutledning. – Exempel: dörren är låst, ingen svarar när du ringer på dörrklockan, bilen är borta – inferens / slutledning: ingen är hemma. Det är ingen logiskt nödvändig slutsats, men troligen rätt ändå. – I det dagliga livet gör vi liknande inferenser automatiskt många gånger varje dag. Det blir inte alltid rätt, men oftast. Inom artificiell intelligens används programmerad inferens för att göra slutledningar av kända data. Man talar om inference engines, inferensmaskiner. (Läs också om Cyc.) Det handlar då om statistisk inferens, alltså att dra generella slutsatser utifrån ett urval av data. – Skillnaden mot formellt logiska slutsatser är att formellt logiska slutsatser görs enbart utifrån premisser som är kända och givna i klartext;
- – inferensattack – sätt för angripare att dra slutsatser om hemlig information genom att analysera information som inte är hemlig. Man använder tillgänglig information från en lägre sekretessnivå, eller utan sekretess, för att dra slutsatser om information på en högre sekretessnivå. Det kräver genomtänkta motåtgärder.
– På engelska: inference; inference attack.
[artificiell intelligens] [attacker] [logik] [psykologi] [statistik] [ändrad 7 september 2018]
ett program som med 95 procents träffsäkerhet uppges kunna känna igen falska nyheter. Det använder maskininlärning, och utvecklades i början av 2018 av amerikanen Aaron Edell (länk). – Se machinebox.io….
[källkritik] [maskininlärning] [ändrad 15 september 2018]
en avvecklad kamera som själv bestämde när den skulle ta bilder. Den utvecklades av Google, och släpptes till försäljning i februari 2018. Den lades ner hösten 2019. Kameran använde ett inbyggt system för igenkänning av lämpliga motiv, baserat på artificiell intelligens, för att avgöra när den skulle trycka på knappen. Den var inte ansluten till internet. – Se test i Washington Post. – Se denna länk.
[ai] [kameror] [nerlagt] [ändrad 9 december 2019]
ett AI-baserat program som skriver skräckromaner på Twitter i samarbete med sina följare. – Shelley, som har utvecklats av forskare på MIT, lanserades hösten 2017. Programmet har tränats på 140 000 skräckhistorier från Reddit (r/nosleep) och lärt sig att skriva i samma stil. En gång i timmen lägger Shelley ut början på en ny skräckhistoria på Twitter och ber läsarna att föreslå en fortsättning; Shelley skriver då en fortsättning på fortsättningen, och så vidare. – Programmet är uppkallat efter Mary Shelley (1797—1851, se Wikipedia), författare till romanen Frankenstein. – Se shelley.ai.
[ai] [konst och litteratur] [ändrad 30 oktober 2019]
(convolutional neural network, CNN) – en typ av artificiella neuronnät som är särskilt användbar för bildigenkänning. – Karakteristiskt är att faltningsnätverk successivt och en liten bit i taget söker igenom hela bilden efter motiv eller delar av motiv som det känner igen. (Se faltning.) Den analyserar alltså inte bilden som helhet i en operation. I stället skapas en matematisk sammanställning av små, överlappande bitar och hur mycket de passar in på eftersökta motiv. En mindre bildruta förflyttas steg för steg (ett steg=en pixel) längs bildens överkant, flyttas sedan ner ett steg (en pixel) och gör samma sak, och så vidare tills hela bilden har täckts. – Tanken bakom faltningsnätverk är att bildelement som ingår i det motiv som man söker efter oftast finns intill varandra. Om nätverket letar efter ett ansikte så är ögonen vanligtvis nära varandra, inte i varsitt hörn av bilden. Det har visat sig att synsinnet hos djur analyserar synintryck på ett liknande sätt.
[artificiell intelligens] [12 september 2017]
(convolution, på svenska också konvolution) – en matematisk operation som visar hur mycket två funktioner överlappar när den ena rör sig över den andra. Används ofta i maskininlärning för motivigenkänning. – Faltning kan vara lättast att förstå om man visualiserar: Man ritar upp funktionerna som kurvor. Den ena står still, den andra rör sig i en jämn rörelse längs den horisontella axeln. Detta genererar en tredje kurva som visar hur stor del av den första (stillastående) kurvans yta som ryms inom den andra (rörliga) kurvans yta vid varje punkt i rörelsen. Det kan alltså bli allt mellan noll och hundra procent. En ingående beskrivning med animeringar finns på Mathematica. – Ordet kommer av tyska Faltung, vikning. – Läs också om faltningsnätverk.
[maskininlärning] [matematik] [ändrad 12 juni 2020]
en databas med bilder av 70 000 handskrivna siffror, avsedd för maskininlärning. 60 000 av siffrorna används för träning, 10 000 används för testning. MNIST står för Modified National institute of standards and technology database. – Läs mer på denna länk.
[förkortningar på M] [maskininlärning] [tecken] [12 september 2017]
ett bibliotek med programkod för maskininlärning. Det har utvecklats av Google och finns för fri nerladdning och användning på GitHub (länk). – Se tensorflow.org. – Se också tensor.
[maskininlärning] [6 september 2017]