Kategori: toppdomäner

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om toppdomäner (top-level domains, TLDs). Det är en underavdelning till kategorin domäner och har i sin tur underavdelningarna landsdomäner och privata toppdomäner.

.net

  1. – en av de tre vanligaste toppdomänerna. (De andra två är .com och .org.) – .net är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. – Net är kort för network, och domänen .net var från början avsedd för företag som tillhandahöll tjänster och utrustning för nätverk. Men det finns inga krav på att man är i nätverksbranschen för att man ska få registrera en .net-domän;
  2. – se Microsoft Dotnet.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

.com

den vanligaste toppdomänen på internet. Alla större företag och många andra organisationer strävar efter att ha en .com‑domän med sitt namn. .com är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. .com är kort för commercial: domänen var från början avsedd för företag. Det finns dock inga krav på att man har ett företag för att man ska få registrera en .com-domän. – Se också dotcom;

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

.bit

en alternativ topp­domän på inter­net, upp­byggd för att omöjliggöra censur. Finns sedan 2011. – Mer exakt är .bit en pseudotoppdomän, som är oberoende av det reguljära domän­namns­systemet DNS. Det finns i .bit inga centrala kataloger över anslutna domäner, utan all adressinformation om domänen .bit är utspridd i ett decentraliserat system, peer‑to‑peer. All information om .bit‑domänen är krypterad på ett sådant sätt att alla kan läsa informationen, men bara den som har nyckeln till en domän under .bit kan ändra informationen. Tek­niken är be­släktad med den som an­vänds för kryptovalutan bitcoin. – Se dotbit.me. – Läs också om Feed over email, Free net­work foundation†, Haystack, internetridån, meshnet svartkast och Telex (betydelse 2).

[domäner] [ändrad 25 november 2019]