Kategori: elektronisk kommunikation
secure access service edge
(SASE) – säker kantaccess till tjänster – benämning på system för säker och pålitlig anslutning av medarbetare till företags nätverk i molnet. – SASE omfattar bland annat virtuella privata nätverk (VPN), SD-WAN, nolltillit och brandväggar. Målet är att medarbetare ska kunna arbeta var som helst, logga in, autentisera sig och sedan få tillgång till alla resurser som de har behörighet för i företagets nätverk. En princip är att kontrollen av åtkomst ligger hos varje enskild resurs, inte centralt i nätverket – därav ordet edge. Funktionen ska inte hänga på att en central server fungerar och klarar belastningen. SASE tillhandahålls vanligtvis som tjänst. – Benämningen infördes 2019 av Gartner – se denna artikel.
[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 1 december 2021]
MAM ⇢
mobile application management
(MAM) – mobil applikationshantering – system för central hantering av de företagsprogram som anställda har på sina mobiltelefoner eller surfplattor. Syftet är att minska risken för att företagsinformation kommer på avvägar. MAM omfattar både enheter som företaget tillhandahåller och privata enheter som används i tjänsten. – Jämför med mobile device management (MDM).
[it-säkerhet] [mobilt] [4 november 2020]
plusadressering
om e-post: tillägg av text till användarnamnet i en e‑postadress, gjord av innehavaren, för att hon automatiskt ska kunna sortera eller radera inkommande e‑post. – Plusadressering (även kallat subadressering) är en möjlighet som erbjuds av flera stora e‑posttjänster. – Exempel: e‑postadressen xmpl@xmpl.com kan med plusadressering också bli xmpl+spam@xmpl.com eller xmpl+konserthuset@xmpl.com. Det är plustecknet som markerar början på plusadresseringen. Sådana adresser kallas därför för plusadresser. Det förutsätts här att den påhittade tjänsten xmpl.com tillåter plusadressering. – Innehavaren använder plusadressering för att registrera sig för tjänster där hon antingen inte vill lämna ut sin vanliga e‑postadress, eller där hon vill kunna sortera inkommande e‑post automatiskt. Tjänsten xmpl.com kommer att ignorera plustecknet och det som står efter, och skickar alla inkommande mejl (med hela plusadressen kvar) till xmpl@xmpl.com. Innehavaren av xmpl@xmpl.com kan då skriva regler för inkommande e‑post. Till exempel att mejl till xmpl+spam@xmpl.com ska raderas direkt, eller att mejl till xmpl+konserthuset@xmpl.com ska läggas i en bestämd mapp. – På engelska: subadressing. – Adresser med plusadressering kallas ibland för engångsmejl, men det är en annan sak, även om syftet i båda fallen kan vara att slippa oönskad e-post. – Termen subadressering används, eller har använts, med liknande betydelse i andra sammanhang.
[e-post] [ändrad 12 november 2020]
plusadress ⇢
– eller plus-adress – se under plusadressering.
betalskugga
dålig täckning för mobiltelefoni med följd att det inte går att använda kort i betalterminaler. Betalskugga var 2013 ett av veckans nyord i Språktidningen: länk.
[betalningar] [mobilt] [31 oktober 2020]
nätdelning ⇢
– se internetdelning.
internetdelning
möjlighet för flera enheter att dela på en internetanslutning. – Oftast sker internetdelning genom att enheterna ansluter sig till en smart mobil som i sin tur är ansluten till internet. De enheter som delar på anslutningen kan vara datorer, läsplattor eller andra mobiltelefoner. Anslutningen till den smarta mobilen görs vanligtvis med wi-fi. – Inställningen Internetdelning finns på de flesta smarta mobiler. När internetdelning är påslaget startar telefonen ett wi-fi-nätverk som andra enheter kan ansluta sig till. På engelska kallas det för internet sharing eller personal hotspot. På svenska också: nätdelning.
[nätverk] [ändrad 19 januari 2022]
splinternet
benämning på ett internet som är splittrat i delar. Detta ses som en hotande utveckling. – Delarna kan inte kommunicera obehindrat, eller inte alls, med varandra på grund av censur och filter och / eller skillnader i tekniska standarder och protokoll. Uttrycket splinternet används framför allt om Kina (”Gyllene skölden”) och Ryssland, vars internetlag, som antogs 2019, gör det möjligt att på sikt isolera Rysslands internet från resten av världen. – Uttrycket splinternet har använts sedan åtminstone 2001. – Se också balkanisering.
[internet] [it-politik] [26 oktober 2020]