inställning av de färger som visas på bildskärm, skrivs ut på skrivare eller trycks. Färgkalibrering har två syften:
– färgerna ska överensstämma med en standard för färger – en färgrymd. En färgton som är definierad i en färgrymd ska se likadan ut på alla färgkalibrerade bildskärmar;
– färgerna som visas på bildskärm ska vara samma som på utskrifter eller i tryck.
– Läs också om vitbalansering och kalibrering. – På engelska: color calibration, colour calibration.
– i den semantiska webben: en beskrivning av något enligt mönstret ”X är Y i förhållande till Z”, till exempel: ”Köpenhamn är huvudstad i Danmark”. Köpenhamn är subjekt, är huvudstad är predikat, Danmark är objekt. Detta ska kodas på ett sätt som gör att ett program kan bearbeta informationen. Se också RDF;
– i grafer: tre noder som binds samman av två eller tre kanter. En öppen triplett binds samman av två kanter och kan alltså avbildas som ett V; en sluten triplett binds samman av tre kanter och kan avbildas som en triangel;
– tre par av hexadecimala tal. Sådana tripletter används för kodning av färger med additiv färgblandning, alltså genom blandning av rött, grönt och blått ljus (RGB). Tripletten 0000FF står till exempel för rent blått: noll rött (00), noll grönt (00), maximalt blått (FF=255).
– På engelska: triple eller triplet. Triplet kan också betyda triol (musik) och trilling.
en färgrymd som är utvecklad för att användas i digital spelfilm, och som också används i bildskärmar. – P3 har betydligt fler färgtoner än standarden sRGB från 1996 och ungefär samma omfång av färgtoner som Adobe RGB, men P3 har något fler röda nyanser än Adobe RGB och något färre gröna. Skillnaden kan bero på att Adobe RGB är anpassat för tryckning, medan P3 är avsett för bildskärmar och filmvisning. – Under namnet DCI‑P3 publicerades färgrymden 2010 som standard av den amerikanska filmbranschens tekniska organisation SMPTE(smpte.org). 2015 kom den första persondatorn med en bildskärm för P3‑färgrymden, nämligen ApplesiMac. Flera andra ledande tillverkare har sedan dess börjat använda P3‑färgrymden.
standard RGB – en färgrymd som definierades 1996 av Hewlett‑Packard† och Microsoft för definition av färgtoner för bildskärmar, skrivare och på internet. sRGB har blivit en officiell standard med beteckningen IEC 61966‑2‑1:1999(länk). sRGB är fortfarande den vanligaste färgrymden för dagligt bruk privat och på kontor, men för bildbehandling med högre anspråk på exakt färgåtergivning finns andra färgrymder med större omfång, som Adobe RGB och P3.
en färgrymd som specificerades 1998 av Adobe och som har fler färgtoner än standarden sRGB. – Den största skillnaden är att Adobe RGB har fler nyanser av grönt och cyan. Adobe RGB är utvecklat för hantering av färger som först visas på bildskärm och sedan ska tryckas eller skrivas ut med färgskrivare med bibehållen kvalitet. Adobe RGB har ungefär lika stort omfång som färgrymden P3, men P3 har färre gröna färgtoner och fler röda. – Mer i Wikipedia.
allmänt: omfång, spektrum, skala. – Uttrycket color gamut eller bara gamut används bland annat om färgrymder: hur många, och vilka, färgtoner som kan beskrivas och / eller återges av en kamera, skrivare eller tryckpress – dess ”färgskala”. – Wide-gamut – stort omfång, stort färgomfång. – ”Run the whole gamut” – sträcka sig över hela skalan. – För ordet gamuts etymologi, se denna länk.
(även: färgkropp) – en systematisk representation av färger i en geometrisk figur. Varje färg i en färgkropp kan specificeras med koordinater. Färgrymder brukar vara tredimensionella. Man talar ibland om färgskala, men en skala är endimensionell, som ett spektrum. Dimensioner kan vara sådant som färgton, mättnad och ljushet. Det finns andra system för att definiera färger, bland annat beroende på om syftet är att beskriva perception eller teknisk färgåtergivning. – Syftet med att arrangera färger i färgrymder är att man entydigt ska kunna ange en färg för tryckning, foto eller visning på bildskärm. Vanliga färgrymder inom it är sRGB, Adobe RGB och P3. – På engelska: color space / colour space eller color gamut / colour gamut.
rött, grönt, blått, grönt – i digitalkameror och på bildskärmar (inklusive tv) – en variant av färgblandningen RGB. På fyra bildpunkter går det i RGBG en röd, en blå och två gröna. I de flesta digitalkameror används RGBG i färgfiltermatrisen. – Skälet till att man dubblerar de gröna bildpunkterna är att det arrangemanget liknar hur det mänskliga ögat uppfattar färg. – RGBG patenterades 1976 av Bruce Bayer på Kodak. RGBG‑färgfilter kallas därför också för Bayerfilter. (Men det finns andra sätt att arrangera färgerna än det som Bayer patenterade.) Förkortningarna GRGB och RGGB förekommer också.
inställning av en digital kamera eller analog videokamera så att det som är vitt i motivet även ser vitt ut på bild. Om vitbalansen är rätt inställd brukar andra färger också se rätt ut. Dessutom kan vitbalansering behövas för att dölja att ”vit” belysning i olika miljöer – till exempel dagsljus och ljus från inomhusbelysning – i själva verket har rätt olika färgton. – På engelska: white balancing. – Läs också om färgkalibrering.
