fyrfärgstryck

det vanligaste sättet att trycka färgbilder i tidningar och tidskrifter. Man använder fyra tryck­plåtar som måste passas ihop noga. Med cyan, magenta, gult och svart (se CMYK), som blandas i lämpliga proportioner, kan man återge alla färger på ett god­tag­bart sätt. Vitt får man av papperet. – Om man har höga krav på färgåtergivning kan man använda fler tryck­plåtar för att få mer exakta färgtoner. – Se också subtraktiv färg­bland­ning.

[färg] [tryckning] [ändrad 7 november 2017]

magenta

  1. – purpurröd färg som används i additiv färg­bland­ning, till exempel i tidnings­­tryck. – Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ibland magenta för ”rött”, men det kan leda till miss­för­stånd när man talar om dator­grafik: rött och magenta är olika (se RGB). Magenta kallas ibland också för fuchsia;
  2. – tidigare namn på mikrokärnan Zircon;
  3. Magenta – Googleprojekt för att använda maskininlärning för att skapa konst och musik. – Se magenta.tensorflow.org.

[ai] [bildbehandling] [färg] [operativsystem] [tryckning] [ändrad 5 december 2017]

R

  1. Märket för programspråket R. Bokstaven R över en oval.– ett programspråk avsett för statistik och analys av stora datamängder. – R är ett alternativt utförande av ett annat programspråk, S. R har utvecklats inom GNU‑projektet och är därför fri mjukvara, medan S har utvecklats på Bell Labs. Språket R har funnits sedan 1993, men har fått ny aktualitet i mitten av 2010‑talet på grund av intresset för big data och avan­ce­rad analys. Språket uppgavs 2015 ha flera miljoner användare. – Språket R förvaltas av The R Foundation, se r‑project.org. För att stödja användare av R bildade Linux Foundation i juni 2015 organisationen R Consortium, se r‑consortium.org, med stöd av bland annat R Foundation, Google, Microsoft och Oracle;
  2. – för rött, se RGB;
  3. – se multipelprefixet ronna.

[analys] [färg] [förkortningar på R] [multipelprefix] [programspråk] [ändrad 18 november 2022]

gitter

(dither) – i bildbehandling: finkornigt mönster av bildpunkter (pixlar) i flera färger. På normalt betraktningsavstånd ser det ut som en jämn färgyta. – Gitter har använts för att framställa färgtoner som bildskärmen eller skrivaren inte kan framställa som en homogen yta. Metoden har kommit ur bruk när det gäller bildskärmar, eftersom moderna bildskärmar kan generera tiotusentals färgtoner. – Målet är att ett gitter ska te sig som en jämn yta för betraktaren, men under vissa omständigheter kan det uppstå oönskade bieffekter (artefakter), till exempel så kallad bandning. – Gitter används också för att simulera halvgenomsiktliga ytor när man arbetar med datorgrafik i flera lager. Då består mönstret av färgade bildpunkter och ”hål” som inte har någon egen färg. På hålens plats ser man i stället färger från bakomliggande bilder. – Förväxla inte gitter med jitter. De två orden uttalas lika­dant.

[bildbehandling] [färg] [ändrad 30 januari 2018]

subtraktiv färgblandning

det sätt att blanda färg som används i färgskrivare, tryckerier, målning och negativ färgfilm. – Subtraktiv färgblandning är det som vi lär oss i skolan: gult blandat med blått blir grönt. Alternativet heter additiv färgblandning (rött ljus blandat med grönt ljus blir gult). – Subtraktiv färgblandning innebär att färgämnen blandas på en yta, som oftast är vit. De blandade färgämnena belyses med dagsljus eller med inomhusbelysning. I subtraktiv färgblandning räcker det med de fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart (se CMYK) för att man ska kunna blanda till alla andra färger på ett godtagbart sätt. Vitt kan man få av bakgrunden. (Se också fyrfärgstryck.) Det kallas för sub­traktiv färgblandning därför att ju mer färgämne man tillför, desto mörkare blir det: ljuset subtraheras.

[färg] [skrivare] [tryckning] [ändrad 24 mars 2022]