parasocial

om inbillade, i själva verket ensidiga, relationer till andra människor. – I parasociala relationer tror en person att hen är vän med en annan person, ofta någon som är känd genom massmedier eller sociala medier. De två har kanske aldrig träffats. Den första personen försöker ta kontakt med den andra personen på olika sätt och skickar kanske presenter och inbjudningar. Den andra personen har, i varje fall från början, ingen aning om vem den andra är och är bara besvärad. I svårartade fall urartar det till stalkning, och kan slå över till hat. – Parasocial interaktion tycks förekomma ofta på sociala medier, där en ”följare” kan tro att den som hen följer känner följaren. Det kan räcka med att den följda svarar på något som följaren skriver i kommentarsfältet. Det tycks vara extra vanligt när det gäller videopoddar. Man talar också om bait-and-switch (betydelse 2). – På engelska: parasocial. – Ordet parasocial har funnits i denna betydelse sedan 1956, då det handlade om tv-kändisar. Para- betyder vid sidan.

[psykologi] [socialt] [ändrad 27 februari 2022]

information foraging

informationsletande – beteckning på hur människor letar efter information på internet. Det gäller i synnerhet hur de bedömer tillgängliga möjliga källor till användbar information: är det värt besväret att klicka på den här länken för att eventuellt få veta mer, eller ska jag försöka någon annan stans? Forskare talar om vinstkvoten (rate of gain). Vinstkvoten är värdet av informationen delat med kostnaden (tid och besvär, eventuellt också pengar) för att anskaffa informationen. – Teorin om informationsletande utvecklades på 1990‑talet av de amerikanska forskarna Peter Pirolli (peterpirolli.com) och Stuart Card (länk), båda då på PARC. – Det engelska ordet foraging står för hur djur bedömer och väljer mellan olika tänkbara källor till föda.

[beteende] [informationsinsamling] [ändrad 13 november 2019]

nudge

knuff, puff – nudging – diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. – För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. Ett exempel är frukostbuffén som, i stället för att uppmana gästerna att ”inte ta mer mat än du kan äta” bytte ut tallrikarna mot mindre. Gästerna tog sedan mindre mat utan att märka skillnaden. På svenska används också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). På engelska talar man också om choice architecture. – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludgeslam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val.

[beteende] [marknadsföring] [årets nyord] [ändrad 8 september 2021]

sludge

– slam, sörja:

  1. digital sludge – digital sörja – allmänt om irrelevant eller irriterande innehåll på internet; brus; även: en musikstil i slutet av 2010-talet;
  2. – påverkan som gör det svårare för människor att bestämma sig och göra ett val – motsatsen till nudges.

[beteende] [marknadsföring] [23 oktober 2019]

screenome

skärmprofil, skärmtidsprofil – benämning på en detaljerad redogörelse för vad en person gör vid bildskärmen. (Alltså vid dator, surfplatta, mobiltelefon.) – Uttrycket screenome myntades 2019 av en grupp forskare vid amerikanska universitet och företag. De anser att måttet skärmtid (screen time) inte ger en fullständig bild av människors användning av datorer. Ordet screenome, även: screenomics, är en sammandragning av screen [time] och genome respektive economics. – Se denna artikel.

[beteende] [ändrad 7 maj 2022]

moralisk risk

höjt risktagande efter att man har skaffat skydd. – Skyddet kan vara en försäkring, brandlarm, inbrottslarm eller fysiskt skydd mot kroppsskada. Den som har installerat virusskydd på sin dator blir sedan kanske mindre nogräknad med vad hon laddar ner från internet. – På engelska: moral hazard. – Man talar också om riskhomeostas, på engelska risk homeostasis, vilket är ett påstått beteende där människor strävar efter att hålla risknivån konstant: om de får skydd mot skador och olyckor tar de större risker.

[försäkringar] [it-säkerhet] [psykologi] [ändrad 3 oktober 2022]