(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.
[marknadsföring] [psykologi] [ändrad 10 december 2019]
knuff, puff – nudging – diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. – För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. Ett exempel är frukostbuffén som, i stället för att uppmana gästerna att ”inte ta mer mat än du kan äta” bytte ut tallrikarna mot mindre. Gästerna tog sedan mindre mat utan att märka skillnaden. På svenska används också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). På engelska talar man också om choice architecture. – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludge – slam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val (se också valfrihetsparadoxen).
[beteende] [marknadsföring] [årets nyord] [ändrad 22 december 2022]
det att man läser för mycket därför att man ständigt tittar på bildskärmar. – Termen hyperlexi användes av den amerikanska skribenten Virginia Heffernan (vphefferman.com) i boken Magic and loss: the internet as art från 2016 (länk). Hon har lånat termen från barnpsykologi, där den används om barn som läser tidigt och mycket. – På engelska: hyperlexia. (Hyper – för mycket, lexi – läsning.)
[psykologi] [ändrad 29 maj 2017]
De fem lagarna för mänsklig dumhet formulerades 1976 av den italienska professorn Carlo Cipolla (1922—2000):
- – Alla kommer oundvikligen alltid att underskatta antalet dumma människor som går lösa;
- – Sannolikheten för att en viss person är dum har inget att göra med andra egenskaper som personen har;
- – En dum person är en person som ställer till skada för en eller flera andra personer utan att själv vinna något på det; personen kanske till och med förlorar på det;
- – Icke-dumma personer underskattar alltid dumma personers förmåga att ställa till skada. I synnerhet glömmer icke-dumma personer ständigt att det alltid, överallt och under alla omständigheter är ett dyrt misstag att ha något att göra med dumma människor;
- – Dumma människor är de farligaste människorna.
– De fem lagarna får en mer ingående beskrivning i denna pdf. Test av de fem lagarna med agent-baserad simulering, se denna artikel. Cipolla gav också ut en bok om dumhet, The basic laws of human stupidity (1987). – Läs också om Dunning-Kruger-effekten.
[dumhet] [lagar] [ändrad 23 december 2017]
(ADT) – minskad effektivitet orsakat av övermått av information. – E‑post, telefonsamtal, sociala medier och andra distraktioner gör att man inte kan koncentrera sig på det man ska göra. – Benämningen lanserades 2006 av den amerikanska psykiatern Edward Hallowell (drhallowell.com) i boken CrazyBusy (länk). Benämningen ADT anspelar på ADHD och ADD, men Hallowell anser inte att ADT är ett sjukdomstillstånd, utan snarare ett stressbeteende. – Se också internetberoende och social överbelastning.
[arbetsmiljö] [stress] [ändrad 10 december 2019]
affordans – egenskapen att inbjuda till att bli använd på ett visst sätt (om föremål eller tjänster). Även: det att en person kan utföra en viss handling därför att hennes omgivning tillhandahåller den möjligheten. – Affordance är ett svåröversatt begrepp inom människa‑datorinteraktion och formgivning. Den enklaste lösningen är troligen att försvenska det till affordans. Poängen är att om ett föremål är utformat på rätt sätt så förstår man vad man ska ha det till och hur man ska hantera det. – Ordet affordance är bildat av engelska to afford i betydelsen att erbjuda, att tillhandahålla. Det är hämtat från ekologin och myntades 1979 av James J Gibson (1904—1979, se Wikipedia) i boken The ecological approach to visual perception (1979), där han skrev: ”The affordances of the environment are what it offers the animal, what it provides or furnishes, either for good or ill. The verb to afford is found in the dictionary, but the noun affordance is not. I have made it up. I mean by it something that refers to both the environment and the animal in a way that no existing term does. It implies the complementarity of the animal and the environment …”
[användargränssnitt] [formgivning] [ändrad 13 februari 2021]
(1944—2005) – amerikansk programutvecklare, initiativtagare till Apples Macintosh. – Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, först som ansvarig för publikationer. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Macintosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa†. Jobs gick så småningom över till Macintoshprojektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare och annorlunda dator än den Macintosh som kom 1984. Raskin föredrog huvudsakligen textbaserade användargränssnitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I boken The humane interface (sammanfattning finns här) beskrev han ett nytt användargränssnitt, senare omdöpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webbplatsen The Raskin Center (länk). – En film om Jef Raskin finns här. – Hans skrift The Mac and me finns på Internet Archive: länk. Ett alternativt användargränssnitt för Mac är uppkallat efter Raskin – se raskinformac.com.
[användargränssnitt] [it-historia] [jef raskin] [personer] [ändrad 13 augusti 2020]