information foraging

informationsletande – beteckning på hur människor letar efter information på internet. Det gäller i synnerhet hur de bedömer tillgängliga möjliga källor till användbar information: är det värt besväret att klicka på den här länken för att eventuellt få veta mer, eller ska jag försöka någon annan stans? Forskare talar om vinstkvoten (rate of gain). Vinstkvoten är värdet av informationen delat med kostnaden (tid och besvär, eventuellt också pengar) för att anskaffa informationen. – Teorin om informationsletande utvecklades på 1990‑talet av de amerikanska forskarna Peter Pirolli (peterpirolli.com) och Stuart Card (länk), båda då på PARC. – Det engelska ordet foraging står för hur djur bedömer och väljer mellan olika tänkbara källor till föda.

[beteende] [informationsinsamling] [ändrad 13 november 2019]

formulär

ett dokument, eller del av dokument, med fördefinierade men icke ifyllda fält. Fälten ska fyllas i av en person som ska lämna uppgifter till formulärets utgivare. Vad som ska stå i fälten (till exempel namn och adress) anges med ledtexter (labels). En sådan uppgift kallas för formuläruppgift (form entry). Formulär som ska fyllas i på webbsidor är oftast avsedda för automatisk behandling. De har ofta funktioner som gör det svårt eller omöjligt att mata in fel slags uppgifter i fält, eller som fyller i vissa uppgifter automatiskt. (Om man har angett postnummer fyller formuläret automatiskt i postort.) Användaren kan också ange i webbläsarens inställningar hur formulär ska fyllas i, vilket sedan sker automatiskt. – På engelska: form. – Man talar också om frågeformulär (questionnaires) som brukar vara avsedda för fritt formulerade svar.

[informationsinsamling] [4 januari 2019]

webbskrapning

(web scraping) – insamling av information direkt från webbsidor med hjälp av speciella program. Exempel på webbskrapning är de tjänster som gör automatiska prisjämförelser mellan postorderföretag på internet. Det kallas för skrapning därför att programmen hämtar informationen från webbsidor, inte från de bakomliggande databaserna. – Webbskrapning påminner om den indexering som sökmotorer gör när de samlar in innehållet på webbsidor. Skillnaden är att sökmotorer samlar in allt de hittar på webbsidorna, medan program för webbskrapning letar efter särskilda typer av information.

[informationsinsamling] [webben] [ändrad 15 november 2018]

skrapa

(scrape) – kopiera data där man hittar dem, till exempel från en webbsida. (Detta till skillnad från att hämta data direkt från en databas.) Ordet används även när man kopierar information från ett annat programs användargränssnitt – till skillnad från att hämta rådata från en databas. – När det gäller RSS betyder skrapning att ett program automatiskt letar reda på lämpliga HTML‑filer och konverterar dem till RSS‑format. – Skrapning kan också vara ett sätt att utvinna data från äldre system när de bakomliggande databaserna är oåtkomliga eller obegripliga. – Att skörda e‑postadresser från webbsidor är också en form av skrapning. – Se också RAM‑skrapning och webbskrapning.

[informationsinsamling] [ändrad 30 oktober 2018]