- – varor, handelsvaror, gods – saker som tillverkas för att säljas till konsumenter;
- – reklamprodukter, profilvaror – varor med reklam eller propaganda, tillverkade för att säljas eller för att ges bort, till exempel tröjor, muggar, pennor, musmattor.
[handel] [marknadsföring] [produkter och tjänster] [ändrad 8 mars 2022]
eller bara Book Store – Apples webbutik för e‑böcker. Ingår i iTunes och är kopplad till programmet Apple Books. – Lanserades 2010 och hette iBooks Store fram till 2018. – Se Apples webbsidor.
[e-böcker] [e-handel] [namnbyte] [ändrad 18 september 2018]
(grey market) – laglig handel med varor vid sidan av de officiella kanalerna. – Grå marknader brukar uppstå när samma vara säljs till olika pris i olika länder. Medan den officiella distributören i ett land håller ett högt pris importerar en konkurrent samma vara från ett lågprisland och säljer den billigare. – Handel på grå marknad är laglig och ska skiljas från den svarta marknaden som handlar med förbjudna, stulna, förfalskade eller insmugglade varor. Men en nackdel med att köpa varor på den grå marknaden kan vara att garantier inte gäller och man kan inte få support. – Jämför med piratdelar.
[handel] [ändrad 29 oktober 2020]
- – (green screen) – heltäckande grön bakgrund som används i video- eller filminspelning där man vill kunna lägga in valfri bakgrund. Det gröna filtreras bort och ersätts med en stillbild eller rörliga bilder. Grönt används för att det är mest olikt mänsklig hudfärg, men blått kan också användas. – Se chroma key. – Grönskärm har runt år 2020 kommit i bruk i näthandeln så kallad live shopping;
- – se IBM 3270.
[bildskärmar] [e-handel] [ljud och bild] [stordatorer] [29 december 2020]
– deponering:
- – se nyckeldeponering;
- – escrow service agent (eller liknande) – se depositionstjänst.
[betalningar] [handel] [kryptering]
(EDI) – benämning på standarder för utbyte av information mellan företags it‑system. – EDI var en tidig standard för e‑handel och informationsutbyte mellan företag, och har använts i olika former sedan början av 1980‑talet. På 1990‑talet överflyglades EDI av mer eller mindre ostrukturerade lösningar på webben. EDI‑standarden var nämligen för krånglig för att användas av småföretag. Större företag och organisationer har infört det, men ofta på olika, oförenliga sätt i olika företag. – EDI bygger på standarden ANSI X12. – FN:s version av EDI heter Edifact och förvaltas av FN‑organet UN/Cefact (länk). I Sverige finns SFTI (sfti.se), en Edifact‑baserad standard som har utvecklats av Sveriges kommuner och regioner och Ekonomistyrningsverket. – Ett XML‑baserat alternativ till EDI är ebXML.
[e-handel] [standarder] [ändrad 8 juli 2020]
– electronic business XML – en internationell satsning på användning av XML för webbaserad handel över gränserna. Det finns inget XML‑baserat språk som heter ebXML, utan det är en familj av besläktade språk. De ingår i standarden ISO 15000 (länk). Bakom initiativet står FN‑organet CEFACT (länk) och branschorganisationen OASIS. – Se ebxml.org (gammal) och ebxml.xml.org.
[förkortningar på E] [handel] [standarder] [xml] [ändrad 23 februari 2018]