(host) – en värd eller värddator är en dator som hyser ett visst program, en datamängd eller en annan resurs som är tillgänglig för andra datorer i ett nätverk. – På internet är en host, eller på svenska nod, en dator som, tillfälligt eller permanent, är ansluten till internet. När det gäller webben är värddatorn den server som webbsidorna faktiskt finns på. – I stordatorsystem kallas stordatorn (till skillnad från terminalerna) för värd eller centraldator.
[nätverk] [stordatorer] [ändrad 3 januari 2018]
användning av persondatorer som ersättning för terminaler i stordator- eller minidatorsystem. Persondatorn kör ett program som gör att stordatorn uppfattar den som en dum terminal. – Se emulering.
[it-system] [minidatorer] [stordatorer] [ändrad 4 augusti 2018]
Multiple virtual storage – operativsystemet till IBM:s stordatorer. – MVS har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då föregångaren OS/360 lanserades. Runt 2000 bytte MVS namn till OS/390. Något senare bytte det namn till z/OS.
IBM:s operativsystem för stordatorer av typ System/390. En vidareutveckling av MVS. Har ersatts av z/OS.
[nerlagt] [operativsystem] [stordatorer] [ändrad 22 november 2017]
(mainframe computer, oftast bara mainframe) – den äldsta kommersiella datortypen, utvecklad under 1950-talet av företag som IBM. Det var den klassiska datortypen på 1960‑talet: höga plåtskåp som stod i luftkonditionerade rum. En stordator kunde ha hundratals anslutna användare som arbetade vid dumma terminaler. – Stordatorerna fick under 1960-talet konkurrens av minidatorer, på 1980‑talet av persondatorer i nätverk och på 1990‑talet av kraftfulla servrar. Men stordatorer tillverkas och säljs fortfarande. 2008 lanserade IBM stordatorserien Z10, 2015 släppte IBM stordatorn Z13. – Stordatorer anses ha hög tillförlitlighet och låg kostnad per transaktion. Numera används stordatorer som kraftfulla servrar i nätverk av persondatorer eller i molnet. – I praktiken blev det på 00‑talet så att en server kallas för stordator om den kan köra IBM:s operativsystem för stordatorer, numera z/OS. Men stordatorer brukar också kunna köra andra operativsystem, som Linux. De kan också köra flera operativsystem samtidigt som virtuella maskiner. – Dagens stordatorer är betydligt mindre än de klassiska plåtskåpen. Stordatorer är konstruerade för att utföra relativt enkla beräkningar, till exempel ekonomi, på stora datamängder, till skillnad från så kallade superdatorer som utför komplexa vetenskapliga och tekniska beräkningar. Man kan säga att det viktiga för en stordator är att kunna hantera stora mängder data snabbt, medan en superdator bearbetar mindre mängder data på ett sätt som kräver snabba processorer och mycket minne.
[stordatorer] [ändrad 22 november 2017]
ett kommunikationsgränssnitt för stordatorer, utvecklat av IBM på 1970‑talet. Det är alltså ett standardiserat sätt att överföra data från en dum terminal till en stordator. Det lever fortfarande kvar som arv i vissa system. De använder inte längre dumma terminaler av 1970‑talstyp, utan program (emulatorer) som översätter till och från 3270. 3270 kallas också för grönskärm, på engelska green screen, efter terminalernas bildskärmar som var monokroma med grön text på svart bakgrund. – 3270 var också namnet på en serie terminaler från IBM. – Läs mer på IBM:s webbsidor.
[stordatorer] [ändrad 9 juli 2017]
IBM:s operativsystem för stordatorer, lanserat i mars 2000. Det är avsett för produktserien IBM Z, som marknadsförs som stordatorservrar. – z/OS är en vidareutveckling av stordatoroperativsystemet OS/390, som i sin tur byggde på MVS. Det är ett 64‑bitars operativsystem med programmeringsgränssnitt för Unix – det är inte Unix, men det kan bete sig som Unix. (IBM tillhandahåller även andra operativsystem för IBM Z.) – Se IBM:s webbsidor.
[operativsystem] [stordatorer] [ändrad 25 september 2018]
- – förr: bildskärm och tangentbord som ansluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, eftersom den inte fungerar självständigt. Sådana terminaler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också datorbaserad terminal och konsol;
- – numera ofta: fönster för textbaserat användargränssnitt i ett modernt operativsystem;
- – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna terminologi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
- – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett textbaserat användargränssnitt. – Se Apples webbsidor. – Motsvarande i användargränssnittet Xfce;
- – anslutningspunkt i elektronisk krets.
– Mer generellt betyder terminal ändpunkt. I medicinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – ändpunkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje ändpunkt i en kommunikationskedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den allmänna betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om endpoint.
[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]
varumärke sedan 2017 för IBM:s stordatorer. De marknadsförs som driftssäkra och kraftfulla servrar, närmare bestämt som stordatorservrar. Hette tidigare System Z, ännu tidigare zSeries och System/390. – Se IBM:s webbsidor.
[stordatorer] [ändrad 25 september 2018]
äldre beteckning på IBM:s stordatorer. Från 2006 kallades de för System Z, numera IBM Z.
[namnbyte] [stordatorer] [ändrad 1 november 2017]