värd

(host) – en värd eller värddator är en dator som hyser ett visst program, en datamängd eller en annan resurs som är tillgänglig för andra datorer i ett nätverk. – På internet är en host, eller på svenska nod, en dator som, tillfälligt eller permanent, är ansluten till internet. När det gäller webben är värddatorn den server som webbsidorna faktiskt finns på. – I stordatorsystem kallas stordatorn (till skillnad från terminalerna) för värd eller centraldator.

[nätverk] [stordatorer] [ändrad 3 januari 2018]

MVS

Multiple virtual storage – operativsystemet till IBM:s stordatorer. – MVS har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då före­gångaren OS/360 lanserades. Runt 2000 bytte MVS namn till OS/390. Något senare bytte det namn till z/OS.

stordator

(mainframe computer, oftast bara mainframe) –– den äldsta kom­mer­si­ella dator­­typen, u­t­veck­lad under 1950-talet av före­tag som IBM. Det var den klassiska dator­­typen på 1960‑talet: höga plåt­­skåp som stod i luftkonditionerade rum. En stor­dator kunde ha hundra­­tals an­­slutna användare som arbetade vid ”dumma termi­naler”. – Stor­­datorerna fick under 1960-talet kon­kurrens av mini­­datorer, på 1980‑talet av person­­datorer i nät­verk och på 1990‑talet av kraft­fulla servrar. Men stor­­datorer till­­verkas och säljs fortfarande. 2008 lanserade IBM stor­­dator­­serien Z10, 2015 släppte IBM stordatorn Z13. – Stor­­datorer anses ha hög tillförlitlighet och låg kostnad per trans­­aktion. Numera an­vänds stor­­datorer som kraft­­fulla servrar i nät­verk av person­­datorer eller i molnet. – I praktiken blev det på 00‑talet så att en server kallas för stor­­dator om den kan köra IBM:s operativ­­system för stordatorer, numera z/OS. Men stor­­datorer brukar också kunna köra andra operativ­­system, som Linux. De kan också köra flera operativ­­system samtidigt som virtuella maskiner. – Dagens stor­­datorer är be­­tyd­ligt mindre än de klassiska plåt­­skåpen. Stor­­datorer är konstru­erade för att ut­föra relativt enkla be­­räk­ningar, till exempel ekonomi, på stora data­­mängder, till skillnad från så kallade super­­datorer som utför kom­plexa veten­­skap­liga och tekniska be­­räk­ningar. Man kan säga att det viktiga för en stor­­dator är att kunna hantera stora mängder data snabbt, medan en superdator be­arbetar mindre mängder data på ett sätt som kräver snabba pr­o­ces­sorer och mycket minne.

[stordatorer] [ändrad 22 november 2017]

IBM 3270

ett kommunikationsgränssnitt för stordatorer, utvecklat av IBM på 1970‑talet. Det är alltså ett standardiserat sätt att överföra data från en dum terminal till en stordator. Det lever fortfarande kvar som arv i vissa system. De använder inte längre dumma terminaler av 1970‑talstyp, utan program (emulatorer) som översätter till och från 3270. 3270 kallas också för grönskärm, på engelska green screen, efter terminalernas bildskärmar som var monokroma med grön text på svart bakgrund. – 3270 var också namnet på en serie terminaler från IBM. – Läs mer på IBM:s webbsidor.

[stordatorer] [ändrad 9 juli 2017]

z/OS

IBM:s operativsystem för stordatorer, lanserat i mars 2000. Det är avsett för produktserien IBM Zsom marknadsförs som stordatorservrar. –– z/OS är en vidare­utveckling av stor­dator­operativ­systemet OS/390, som i sin tur byggde på MVS. Det är ett 64‑bitars operativ­system med programmeringsgräns­­snitt för Unix –– det är inte Unix, men det kan bete sig som Unix. (IBM tillhandahåller även andra operativsystem för IBM Z.) – Se IBM:s webbsidor.

[operativsystem] [stordatorer] [ändrad 25 september 2018]

terminal

  1. – förr: bild­skärm och tangent­bord som an­sluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, efter­som den inte fungerar självständigt. Sådana ter­mi­naler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också dator­baserad terminal och konsol;
  2. – numera ofta: fönster för text­baserat användargräns­snitt i ett modernt operativ­system;
  3. – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna term­i­no­logi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
  4. – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett text­baserat användargräns­snitt. – Se Apples webbsidor. – Mot­svar­ande i användargränssnittet Xfce;
  5. – anslutningspunkt i elektronisk krets.–

– Mer generellt betyder terminal ’änd­punkt’. I medi­cinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden’. – Ordet kommer av latinets terminus – ’änd­punkt, slutpunkt. –I princip kan man kalla varje änd­punkt i en kom­mu­ni­ka­tions­kedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den all­männa betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om end­point.

[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]