tvåvägsjustering

(breakback) – en funktion i några kalkylark: användaren kan ändra resultatet av en beräkning, varpå kalkylarket ändrar de tal som beräkningen bygger på så att beräkningen stämmer. – Tvåvägsjustering är praktiskt när man gör prognoser, budgetar och simuleringar och lätt vill kunna pröva olika nivåer. Enkelt exempel: om posten Totalkostnader i budgeten (tolv miljoner) definieras som summan av kostnaderna i tre distrikt (fyra miljoner vardera) kan man, med tvåvägsjustering, direkt ange att Totalkostnader ska minskas till nio miljoner. Kalkylarket räknar då automatiskt om de tre distriktens kostnader så att summan blir rätt, alltså till tre miljoner vardera. Vid behov görs justeringen i flera led. (I ett äldre kalkylark hade det varit nödvändigt att ändra värdet för varje distrikt manuellt.) Tvåvägsjustering behöver inte slå ut förändringen jämt över posterna, utan kan fördela skillnaden ojämnt enligt regler som användaren anger. Användaren kan också ange att vissa poster ska vara oförändrade.

[kalkylark] [ändrad 14 oktober 2018]

insättningspunkt

tecken som på bildskärm visar var nästa tecken hamnar när man skriver. Ofta ett lodrätt streck, eventuellt blinkande. Finns i ordbehandlare och kalkylark och måste skiljas från pekaren, annars hamnar inte texten där man tänkt sig. Man flyttar insättningspunkten genom att peka och klicka med musen. – På engelska: insertion point. – Insättningspunkt kan jämföras med markör (cursor), men termen insättningspunkt används i program med grafiskt användargränssnitt, medan termen markör var vanligare på den tiden då man inte använde mus och pekare.

[grafiskt användargränssnitt] [kalkylark] [ordbehandling] [ändrad 14 november 2018]

pivotering

  1. – i kalkylark: se pivåtabell;
  2. Bild av en svängtapp, ett slags beslag.
    Ursprunglig betydelse.

    – i it-säkerhet: pivoting – att ta sig vidare i ett nätverk som man har tagit sig in i på ett otillåtet sätt. – Ordet: Kommer via engelska från franska pivot, sväng­tapp, för­svens­kat till pivå. Det svenska verbet är pivotera – röra sig i cirkel (runt en tapp eller axel). – Se också (to) pivot.

[it-säkerhet] [kalkylark] [ändrad 17 november 2018]

kalkylark

program för beräk­ningar, utformat som ett rutnät. Rutorna kallas för celler. I varje cell kan det finnas ett fast tal som an­vända­ren har skrivit in, eller en formel som räknar ut ett tal utifrån värden i andra celler. Det kan också finnas text och logiska opera­tioner. Efter­som detta fungerar i flera led kan an­vända­ren genom att ändra ett enda in­matat värde i ett kalkyl­ark starta en kedje­reak­tion, där många andra värden, som beror på formler, räknas om auto­matiskt. – Det första kalkyl­arket var Visi­Calc som utvecklades 1978—79 för Apple II. Kalkyl­arket slog då igenom blixt­snabbt (se killer application), och är sedan länge oum­bär­ligt på kontor. Sedan mitten av 1990‑talet är Micro­soft Excel det domi­ne­rande kalkyl­arket. Tidiga­re ledde Lotus 1‑2‑3. – På engelska: spreadsheet.

[kalkylark] [ändrad 17 november 2018]

ZigZag

Bokstaven Z ritad som en omöjlig figur sammansatt av block.
En av Oscar Reuterswärds ”omöjliga figurer”? Nej, märket för Ted Nelsons Zigzag.

ett system för att åskådliggöra och bearbeta relationer mellan data, utvecklat av Ted Nelson. – Zig­Zag ger stor flex­i­bi­li­tet jämfört med kalkyl­ark, hier­ark­iska data­baser och re­la­tions­data­baser. Alla dessa kan realiseras som special­fall av ZigZag, liksom många andra struk­turer och kom­bi­na­tion­er av strukturer. Liksom kalkylark består ZigZag av celler, men i ZigZag behöver cellerna inte bara bilda ett rutnät på en plan yta, utan kan bilda andra former: de kan ha ett valfritt antal grannar och kan sättas samman i olika former, inte nödvändigtvis rätlinjigt ordnade. Celler kan till exempel bilda en slinga där den understa cellen sitter ihop med den översta. – Läs mer här.

[databaser] [kalkylark] [ändrad 25 oktober 2018]