man bör kunna hitta den information man söker på webben med högst tre musklick. Om användarna behöver klicka fler än tre gånger tror man att de tröttnar och ger upp. – Regeln formulerades 2001 av Jeffrey Zeldman(zeldman.com) i boken Taking your talent to the web, och den anses av många vara felaktig och föråldrad. Se till exempel denna artikel (från 2019) på Nielsen Norman Groups webbsidor. – Även: 3‑klicksregeln. – På engelska: the three-click rule eller the 3‑click rule.
(Catch-22) – beteckning på motsägande och paradoxala regler och bestämmelser. ”För att få ett jobb måste du ha erfarenhet, men för att få erfarenhet måste du ha ett jobb.” – Uttrycket moment 22 kommer från romanen från 1961 med samma namn av Joseph Heller (1923—1999), filmad 1970 (se IMDb, länk). Den handlar om flygsoldaten Yossarian som vill bli frikallad, eftersom han är rädd för att bli dödad. Enda möjligheten att bli frikallad är att visa att man är galen. Men om man är rädd för att bli dödad kan man inte vara galen. Hur han än gör blir det fel.
the Scunthorpe problem – beteckning på idiotisk filtrering av fula ord. Invånare i den engelska staden Scunthorpe fick 1996 inte registrera konton på America Online eftersom stadens namn innehåller ordet cunt (fitta). (Stadens namn stavades 1086 Escumesthorp, vilket väl också hade fastnat i filtret.) Andra operatörer lär senare ha upprepat dumheten. Wikipedia har en lång lista med liknande exempel på artificiell stupiditet. – Se också apyware, clbuttic och the Cupertino effect.
the selfie paradox – det faktum att ”alla” tar selfies, men ”ingen” är intresserad av att titta på andras selfies. Paradoxen beskrevs i januari 2017 av Sarah Diefenbach(länk) och Lara Christoforakos(länk) i artikeln ”The selfie paradox: Nobody seems to like them yet everyone has reasons to take them”(länk).
tre egenskaper som är önskvärda i ett system för namngivning av enheter i ett nätverk. Enligt triangelns upphovsman Zooko Wilcox (tidigare känd som Zooko Wilcox‑O’Hearn se denna länk, en bit ner) går det inte att realisera alla tre i samma nätverk. Man får, enligt honom, välja två av dem:
– Begriplighet. Namnet ska vara möjligt för människor att komma ihåg, gärna beskrivande;
– Säkerhet. Angripare ska inte kunna ändra, radera eller flytta namnet;
– Decentraliserad lagring. Kopplingen mellan namn och resurser ska lagras på flera platser i systemet Ingen av platserna ska vara viktigare än de andra.
– Zooko Wilcox presenterade sin triangel 2001. Sedan dess har det presenterats flera tekniker för namngivning som gör anspråk på att uppfylla alla tre kraven. De bygger vanligtvis på blockkedjeteknik. – Läs den ursprungliga texten på Wayback Machine: länk. – På engelska: Zooko’s triangle.
en internet-mem från mitten av 2010-talet: bild på en hund av rasen shiba med text skriven på konstig engelska. – Hundens ansikte är ibland infogat i en bild, till exempel av en människa, och texten ska helst vara skriven i typsnittet Comic Sans. – Doge‑språket består av korta uttryck, oftast bara två ord, med felaktiga förstärkningsord, som ”many happy”. Språkvetaren Gretchen McCulloch(länk) analyserar doge‑språket i denna artikel (arkiverad). – Jämför med lolcat och doggo samt läs om dogecoin. (En doge var annars en vald härskare i italienska stadsstater på medeltiden.)