försiffring

mätning och värdering i siffror av så många aktiviteter som möjligt. – Försiffring omfattar sådant som egenmätning av hälsa och träning och poängsättning av personer, produkter och tjänster i sociala medier. – Termen försiffring användes av Micael Dahlen (micaeldahlen.com) och Helge Thorbjørnsen (länk) i boken Sifferdjur: hur siffror styr våra liv (2021). – Läs också om förpappring.

[it-liv] [27 september 2021]

dataom

beteckning på alla icke genetiska data som levande varelser bär med sig inom och utanför kroppen. – Dataomet anses vara en förutsättning för liv. För att leva måste våra kroppar bearbeta dessa data. Termen dataom, på engelska dataome, myntades av astronomen Caleb Scharf (calebscharf.com) i boken The ascent of information från 2021 (se länk). Ordet anspelar på genom (arvsmassa). – Läs också om mem.

[filosofi] [ändrad 30 augusti 2021]

spökarbete

(ghost work) – arbete som utförs av människor, men som av it‑företag marknadsförs som artificiell intelligens. Mycket av arbetet med att rensa bort olämpligt innehåll i sociala medier sköts till exempel av människor, inte av algoritmer. Dessa människor är dessutom ofta underbetalda och har osäkra anställningsvillkor. – Ordet spökarbete i denna betydelse kommer från den amerikanska författaren Kate Crawford (katecrawford.net) och hennes bok Atlas of AI: Power, politics and the planetary cost of artificial intelligence från 2001 (länk). – Se också human cloud, human intelligence task och mekanisk turk.

[arbetsliv] [artificiell intelligens] [8 juni 2021]

Kista

en förort till Stockholm med en koncentration av it‑företag. – På 1980‑talet började it‑företag, bland annat IBM, lägga sina huvudkontor i Kista eller i näraliggande förorter. Där finns sedan länge också forskningsinstitut som SICS och institutioner som ingår i Kungliga tekniska högskolan, KTH. 2003 flyttade Ericsson sitt huvudkontor till Kista. Kista har kallats för Sveriges Silicon Valley. – Kista ligger i Stockholms stad ungefär tio kilometer norr om innerstaden och var ett öppet fält fram till 1970‑talet, då förortsbebyggelsen påbörjades. – Se kista.com och boken From rune stones to radio waves från 2015 (länk) av Inger Björklind Bengtsson.

– In English:Kista is a suburb of Stockholm with a concentration of IT companies and IT-related research institutes and university departments. It has been referred to as ”the Silicon Valley of Sweden”. Kista is located about ten kilometers (six miles) north of downtown Stockholm. – See kista.com/english and the book From rune stones to radio waves from 2015 (link) by Inger Björklind Bengtsson. – For more summaries in English, please click at this link.

[platser] [16 oktober 2019]

grå noshörning

beteckning på en mycket sannolik händelse som, om den inträffar, får allvarliga konsekvenser, men som ignoreras. – Uttrycket blev känt 2016 genom boken The gray rhino av Michele Wucker (länk). – På engelska: gray rhino eller grey rhino (rhinocerus). – Jämför med svart elefant och svart svan.

[riskbedömning] [ändrad 5 september 2020]

Storebror

(Big Brother) – beteckning på överheten i ett övervakningssamhälle. Uttrycket kommer från den engelska författaren George Orwells roman 1984 (utgiven 1949), en dystopi som beskriver ett samhälle där allt medborgarna gör övervakas med kameror och mikrofoner. Slagordet ”Big Brother is watching” – ”Storebror ser dig” – förekommer överallt. – Uttrycken Big Mother och Lillebror anspelar på Storebror / Big Brother.

[övervakning] [6 augusti 2019]

Schellingpunkt

lösning på ett problem där två person måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. – Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. – Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. Teorin utvecklades av i boken The strategy of conflict (1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare år 2005 av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.

[spelteori] [ändrad 29 september 2021]

deep fake

”djupfejk” – falsk information som så genomarbetad att den verkar äkta, även för skeptiska personer. Från början användes ordet deep fake om förfalskade videor – se till exempel ansiktsbyte. Numera används ordet också om alla slags falska nyheter som verkar trovärdiga – deep fake news. Uttrycket deep fake, som också stavas deepfake, har varit i bruk sedan mitten av 2010‑talet. En ingående beskrivning finns i The Guardian (från 2020). – Deepfake var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Se också boken Deepfakes – the coming infocalypse av Nina Schick (ninaschick.org), utgiven 2020. – Motsatsen, lätt genomskådade falska nyheter, kallas ibland för shallow fake eller shallowfake. – I september 2019 inleddes projektet Deep fake detection challenge, DFDC, med målet att utveckla program för att upptäcka sådana förfalskningar. Bakom projektet står bland annat Facebook, Microsoft och flera universitet och forskningsinstitut. – Se Facebooks webbsidor.

[källkritik] [årets nyord] [ändrad 1 november 2020]

surveillance capitalism

”övervakningskapitalism”, ”övervakningsekonomi” – benämning på hur de stora it‑företagen kartlägger och analyserar användarnas beteenden i syfte att möjliggöra riktad marknadsföring och förutse trender. De mest kända exemplen är Facebook och Google. – Uttrycket surveillance capitalism kommer från boken The age of surveillance capitalism (2018, länk) av den amerikanska forskaren Shoshana Zuboff (shoshanazuboff.com). – Se också Silicon Values (2021, länk) av Jillian York (jilliancyork.com). – Övervakningsekonomi var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[kartläggning] [årets nyord] [ändrad 19 mars 2021]

förvandlingstryck

omständigheter som gör det nödvändigt med förändring i företag och andra organisationer. – Sådana omständigheter kan vara hård konkurrens, stigande kostnader, minskad efterfrågan eller efterfrågan på mer avancerade produkter samt lagar och bestämmelser. Den som inte kan möta förvandlingstrycket riskerar att gå under; lågt förvandlingstryck kan å andra sidan leda till stagnation och eftersläpning. – Förvandlingstryck är en nationalekonomisk term som infördes av Erik Dahmén (se Wikipedia) i boken Entrepreneurial activity and the development of Swedish industry 1919‑1939, utgiven 1970. – På engelska: transformation pressure.

[företag och ekonomi] [10 september 2018]