förvandlingstryck

omständigheter som gör det nödvändigt med förändring i företag och andra organisationer. – Sådana omständigheter kan vara hård konkurrens, stigande kostnader, minskad efterfrågan eller efterfrågan på mer avancerade produkter samt lagar och bestämmelser. Den som inte kan möta förvandlingstrycket riskerar att gå under; lågt förvandlingstryck kan å andra sidan leda till stagnation och eftersläpning. – Förvandlingstryck är en nationalekonomisk term som infördes av Erik Dahmén (se Wikipedia) i boken Entrepreneurial activity and the development of Swedish industry 1919‑1939, utgiven 1970. – På engelska: transformation pressure.

[företag och ekonomi] [10 september 2018]

DIAB

ett uppköpt svenskt företag, mest känt för att det utvecklade datorerna i ABC‑serien† och deras operativsystem. – DIAB utvecklade Unix‑versionen Dnix† (även kallad D‑nix), som när den kördes på ABC‑datorer kallades för ABCenix. Företaget utvecklade också en kompilator som fortfarande utvecklas och säljs under namnet DIAB av det amerikanska företaget Wind River (se Wind River Linux). – DIAB grundades 1970 av Lars Karlsson. Företaget köptes 1990 av franska Bull, som fort­satte att sälja och utveckla datorer under varumärket DIAB i några år. – DIAB utvecklade först hålkorts‑base­rade datorer för styrning av industriella processer, men samarbetade i slutet av 1970‑talet med Luxor† om utvecklingen av ABC‑datorn, först ABC80, senare andra mo­deller, varav de mest kraftfulla körde Unix. DIAB utvecklade också datorer som såldes under företagets eget namn. – Förkort­ningen DIAB stod för Dataindu­strier AB. – Läs mer i Historien om DIAB (länk).

[persondatorer] [it-historia] [ändrad 27 oktober 2021]

PARC

Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna person­datorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern person­dator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med målet att upp­finna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC ut­veck­lades det grafiska användar­gräns­snittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknads­föra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.

[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]

Zuse, Konrad

Foto av Konrad Zuse som ung.(19101995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radio­rör. – En prin­cipi­ell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världs­­kriget. – Efter­­följaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som till­­verkades för försäljning. Den an­vändes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstru­e­rade en serie datorer  från Z4 till Z64 – som bland annat an­vändes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men över­togs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formu­le­ring av matematiska pro­blem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schack­­pro­­grammet för datorer. Konrad Zuse kon­struerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas ut­veckling efter kriget skedde i USA och Stor­bri­tan­nien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översätt­ning: Calculating space), där han före­slog att hela uni­versum fungerar som ett dator­program (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bokGoogle Books, se denna länk. – Läs också här.

[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]

CeBIT

en nerlagd årlig it-mässa i Hannover i Tyskland. – CeBIT anordnades 1970–2018, och var länge världens största it‑mässa. – Deltagarantalet på CeBIT minskade kraftigt efter storhetstiden på 1990‑talet. I början på 2010‑talet hade China Hi‑Tech Fair fler besökare. – Arrangören, Deutsche Messe (länk), har också anordnat CeBIT­-mässor i Australien, Kina och Turkiet. 2003 och 2004 anordnades också CeBIT-mässor i USA. Varumärket CeBIT används fortfarande om mässor i andra länder än Tyskland. – CeBIT var först förkortning för Centrum der Büro- und Informationstechnik (Centrum för kontors- och informationsteknik), men blev snart en pseudoförkortning. – Se messe.de.

[mässor och konferenser] [nerlagt] [pseudoförkortningar] [ändrad 23 september 2020]