Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om it med anknytning till rymden, till exempel satellitbaserade system. Kategorin rymden är en underavdelning av kategorin transport och logistik.
ett projekt under avveckling där frivilliga deltagare har lånat ut tid på sina persondatorer för analys av radiosignaler från världsrymden i hopp om att upptäcka tecken på intelligent liv. – I mars 2020 meddelade projektledningen att inga fler uppgifter kommer att skickas ut till deltagarna. Däremot kommer analys av inlämnade data att fortsätta. – Deltagarna laddade ner en speciell skärmsläckare från SETI@home. När skärmsläckaren gick igång (på grund av att datorn inte användes) hämtade den data från SETI@home, bearbetade dem och skickade tillbaka resultaten. Så snart användaren behövde datorn till annat avbröts beräkningarna till nästa dödtid. – SETI@home var alltså ett system med distribuerade beräkningar. SETI@home, som inleddes 1999, drevs självständigt från forskningsprojektet SETI, men fick stöd därifrån. – Läs mer på Seti@homes webbsidor. – Läs också om Folding@home.
kinesiskt satellitnavigeringssystem. Alltså en motsvarighet till amerikanska GPS. BeiDou har funnits sedan år 2000, men en ny generation togs i drift med början 2011. – Namnet:BeiDou är det kinesiska namnet på Karlavagnen. Webbplats: beidou.gov.cn (kinesiska), presentation på engelska på denna pdf.
(global navigation satellite system) – samlingsnamn för satellitnavigeringssystem som GPS, Galileo, Glonass och Beidou. (Indiens IRNSS är inte globalt.)
– Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positionsbestämning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radiosignal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en noggrannhet på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottagare jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Avståndet till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mottagaren. – GPS-satelliterna ägs av amerikanska krigsmakten, som skickade upp satelliterna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspaning. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Signalerna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective availability, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bortkopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geoblockering;
– Spot Image – ett nätverk av satelliter för satellitfotografering av jordytan. Tidigare ett fristående franskt företag, numera dotterbolag till Airbus Defense and space(länk);
– Smart personal objects technology – en avvecklad plattform från Microsoft för trådlös dataöverföring över FM‑nätet till smarta klockor och andra mottagare. Överföringen, som mest gällde telegramartad information som väder och andra korta meddelanden, skedde över nätet MSN Direct†. All överföring av Spot‑data upphörde 2011, och MSN Direct lades ner 2012;
– en fyrbent robot, stor som en mellanstor hund, från Boston Dynamics. Den visades upp 2018 och kallades då för SpotMini. Försäljning började i september 2019. Priset beskrivs som ”något lägre än för en lyxbil”. Spot kan programmeras av användaren och kan förses med tillbehör. – Se Boston Dynamics webbsidor.
radiosändning från satellit direkt till lyssnarnas mottagare. – Satellitradio blev vanligt i USA och Kanada på 00‑talet. Satellitradio når stora områden på markytan jämfört med marksänd radio, och har hög kapacitet – alltså utrymme för många kanaler. – I USA fanns det först två operatörer av satellitradio, Sirius och XM, som i början av 2007 gick samman till SiriusXM(länk). I Kanada finns ett dotterbolag med samma namn. – Lyssnarna måste betala en abonnemangsavgift (därför kallas det också för pay radio), men i gengäld är sändningarna fria från reklam och det finns ”smala” kanaler. – Innehållet i satellitradio i USA regleras inte av FCC, vilket har lett till att svärjande radiopratare som Howard Stern(länk) har gått över till satellitradio. – Sändningarna görs på frekvenser runt 2,4 gigahertz. De är digitala och kodade och kräver speciella mottagare, som oftast är kombinerade med vanliga FM- och AM‑radiomottagare. Mottagarna är inte större än andra radioapparater. – SiriusXM hade länge problem med ekonomin, men får fler och fler lyssnare, främst för att de flesta nya bilar i USA har mottagare som kan ta emot SiriusXM:s sändningar. – Sändningarna från satellit når inte Sverige, oavsett om man har mottagare och abonnemang, men programmen sänds också över internet till betalande lyssnare. – På engelska: satellite radio.
– ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). – Galileo är alltså ett nyare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad omfattning i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satelliterna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS‑satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Tillsammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig tillgänglighet på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU‑länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA(esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genomförande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem. – Läs mer om Galileo här;
– Galileo Project – ett projekt för att söka efter tecken på utomjordisk teknik i vårt solsystem. Galileo-projektet inleddes 2021 på initiativ av astronomen Avi Loeb(länk) på Harvard. – Se Harvards webbsidor.
–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.
beteckning på datakommunikation via satellit. – Förkortningen VSAT står för very small aperture terminal och syftar på den kombinerade mottagaren och sändaren på jorden, vanligen en parabolantenn. Termen aperture, på svenska (i detta sammanhang) apertur, syftar, enkelt uttryckt, på antennens yta. Ju större apertur (=yta), desto bättre mottagning. (Se också bländare.) Aperturen på en parabolantenn är nämligen liten jämfört med den på ett radioteleskop, vilket var vad man jämförde med när man började använda satelliter för kommunikation runt 1960. – Den internationella branschorganisationen för satellitkommunikation är Global VSAT forum, se gvf.org. – Läs också om DVB‑RCS2, se DVB.
