epoch rollover

”epoknollning” – det att funktionen för tidräkning i ett system slår om till noll eftersom högsta möjliga värde har uppnåtts. Tidräkningen kan då börja från noll igen. (Jämför med när kilometerräknaren på en bil slår om.) Det mest kända exemplet är 2000‑problemet, som uppkom därför att många it‑system på 1900‑talet angav årtal med bara två siffror. Det innebar att året (19)99 följdes av år 00, vilket datorn kunde tolka som år 1900. 2019 uppstår ett besläktat problem med äldre GPS‑mottagare, som räknar tid i veckor. Men äldre GPS‑mottagare har bara utrymme för 1024 veckor – ungefär 20 år – och de började räkna 1999. Nollningen sker den 6 april 2019. Detta kan påverka positionsbestämningen, eftersom den beräknas genom jämförelse av tidsuppgifter. GPS‑mottagare som är tillverkade efter 2010 påverkas inte. (Se också epok.)

[fel] [tid] [utomhusnavigering] [15 februari 2019]

2038-problemet

(the year 2038 problem) – det faktum att Unix och Unixkompatibla system ofta bara kan räkna tid till år 2038. – Det beror på att Unix räknar tid från den 1 januari 1970 (se epok) och därefter räknar sekunder med 31 binära siffror. Det högsta tal som kan anges med 31 siffror i binär notation är något över 2,1 miljarder, och dessa ≈2,1 miljarder sekunder från den 1 januari 1970 räcker till klockan 04:14:07 den 19 januari 2038. Då slår räkneverket om, men inte till noll, utan till minus ≈2,1 miljarder sekunder, räknat från 1970, vilket innebär att datorn tror att det är den 13 december 1901. 2038‑problemet är alltså besläktat med 2000‑problemet. (Se också heltalsöversvämning.) – Den uppenbara lösningen är att gå över till att ange tiden med 63 binära siffror. Om man gör det räcker sekunderna i över 292 miljarder år. De flesta nyare datorer har 64‑bitarsprocessorer som kan hantera 63‑siffriga binära tal, men om inte alla system och applikationer anger tid på samma sätt, eller inte är programmerade att förstå varandras tid, uppstår ändå krångel. Windows har till exempel inte ett inbyggt 2038‑problem, men datorer med Windows behöver ofta utbyta information med Unixservrar.

[tidmätning] [unix] [12 mars 2018]

Iridium

ett nätverk av satelliter för satellittelefoni. – Det består av 66 satelliter i låg bana (78 kilometer över marken), och har täckning över hela jordytan. Alla satelliter cirklar runt jorden på 100 minuter och passerar nord- och sydpolen. Man behöver speciella telefoner och abonnemang för att ringa genom Iridium. – Iridium utvecklades för telefoner och personsökare, men på senare tid har man också börjat använda det som alternativ till GPS. Företaget Satelles (satellesinc.com) har hyrt in sig på Iridiums numera lediga frekvenser för personsökare, och använder dem för att sända krypterad positionsinformation och exakt tid. – Iridiumsystemet, som togs i drift 1998, utvecklades och genomfördes av Motorola, men satellitsystemet tillhör numera företaget Iridium (iridium.com), som tog över företaget 2001 efter en konkurs. Namnet kommer av metallen iridium, som har atomnummer 77: det var först meningen att Iridiumsystemet skulle ha 77 satelliter, men man kom fram till att det räckte med 66.

[mobilt] [rymden] [tidmätning] [utomhusnavigering] [ändrad 7 juli 2019]

PTP

  1. point to point eller point–to–pointpunkt till punkt – om nätverk: direkt förbindelse från en punkt till en annan, till exempel genom en kabel, laserstråle eller radiolänk. Oftast med trafik i båda rikt­ning­arna. – Ska inte för­väx­las med P2P, peer-to-peer;
  2. picture transfer protocol – protokoll för överföring av digitala bilder från kameror till datorer och skriv­are, även känd som ISO 15740. Det finns en variant för internetprotokollet IP, PTP‑IP, och en version för USB, PTP‑USB. – PTP hanteras av branschorganisationen Society for imaging science and tech­nol­ogy (imaging.org), läs mer här;
  3. precision time protocol – protokoll för exakt tidsinställning i dator­nät­verk. Kan synkronisera tid med en noggrannhet på en nano-sekund. – PTP är en standard med beteckningen IEEE 1588. – Läs mer i Wiki­pedia.

[bildbehandling] [datakommunikation] [förkortningar på P] [tid] [ändrad 6 september 2018]

internettid

tidsangivelser som förmedlas till datorer genom internet. – Problemet med att skicka noggranna tidsangivelser genom internet är att det tar tid innan de kommer fram. Det är också omöjligt att förut­se exakt hur stor fördröjningen blir, efter­­som det varierar. Tjänster för överföring av internettid har därför funktioner för att kontinuerligt beräkna fördröjningarnas längd och för att kompensera för dem. Enklaste metoden är att låta mottagaren svara, mäta svars­tiden (tur och retur) och dividera den med två, så att man får en uppskattning av fördröjningen. – Internettid är baserad på den tidsskala som används i de flesta sammanhang, nämligen UTC. – Den svenska tjänsten för internettid tillhandahålls av Swedish national time service (ntp.se), som drivs av Netnod (netnod.se) på uppdrag av PTS, och som övervakas av SP (sp.se), numera del av RISE. Swedish national time service får tiden från fem tidsnoder, fördelade över Sverige, och varje nod har två atomur. – Internettid brukar kallas för NTP‑tid efter network time protocol, NTP. – Se SP:s sida Tid via internet (länk).

[tidmätning] [ändrad 30 december 2017]

synkronisering

(synchronization, förkortat sync, på svenska synk) –

  1. – samordning av innehållet på program av liknande slag, till exempel adress­register eller kalendrar. När syn­kroniseringen är avslutad är det samma data på alla de inblandade pro­grammen. (Oftast så att den senast gjorda ändringen gäller, oav­sett vilken enhet den har gjorts på.) – Syn­kronisering används för att se till att bärbar utrustning (bärbara datorer, mobil­telefoner) har samma data som stationära datorer, eller att webbaserade program inne­håller samma data som fast installerade program. Att synkronisera kallas ofta för att synka, och syn­kronisering kallas för synkning;
  2. – att se till att två klockor visar exakt samma tid; att se till att två processer är sam­ordnade i tid (går i takt). Detta är den ursprungliga betydelsen.